Allt var inte skit med det här året. Spelkults redaktion sammanfattar 2016 genom att berätta om årets största spelupplevelser.

Vilken har varit den bästa eller viktigaste spelupplevelsen för er? Berätta gärna i kommentarerna nedanför.

 

 

Johan Röklander: Fran Bow när jag fick höra spelskaparen själv berätta om spelet. Hur den delvis är en självupplevd berättelse genom hennes konst. Plötsligt blev så många av de spännande symbolerna än djupare.

 

 

Oskar Rognås: Pokémon GO gjorde geocaching populärt och lättillgängligt. Under den mest intensiva spelperioden hade jag givande och trevliga samtal med främlingar jag aldrig fick veta namnet på och utforskade delar av mitt kvarter jag inte ens visste existerade.

 

 

Johanna Embla Taller: Rollspelsäventyret Ratland Gothcon. Kombination av grupp som matchade fint med spelledaren Fredrik Karlandus, som även var författare av äventyret och annorlunda story. Ett gäng ungdomar som sysslar med urban exploring besöker det övergivna nöjesfältet Ratland där de dras in i något de aldrig kunnat fantisera om. Välskrivet scenario, utmärkt gestaltning av roller och NPC. Början gjorde mig rädd på riktigt och slutet var mer på den absurda och märkliga nivån av skräck.

 

 

Time Stories

Maria Markenroth Nordström: T.I.M.E. Stories – brädspelet som fick mig att känna mig som en rollspelare igen. Alla scenarier är inte lika bra, och det är självklart inte lika fritt som vanliga rollspel. Men för mig som inte haft tid att spela rollspel de senaste tio åren var det absolut årets spelupplevelse.

 

 

Björn Florén: Playstation VR – Fantastiskt rolig teknik att plocka fram och visa för vänner och bekanta. Det är inte ofta tekniken tar ett så här stort kliv framåt och erbjuder så väsensskild annorlunda spelupplevelser. Trots att tekniken är ung och utvecklarna fortfarande prövar sig fram så har jag haft oerhört intensiva spelupplevelser som inte går att jämföra med liknande spel på en platt skärm.

 

 

Robin Ljung: Darkest Dungeon – Kamikazedataspel i en lovecraftiansk dysterdungeon. Du kommer lära dig att älska se dina gubbar bli vansinniga, försvinna eller dö i syphilis. Som rollspel ganska svagt, men mycket mycket spännande!

 

 

Tomas Widdesgärd: Att sitta på Lincon och lyssna på när Orvar Säfström berättade om hur boken om Äventyrsspel kom till och de vansinniga och gripande berättelser som det arbete skapade.

 

 

Daniel Roos: Årets största spelupplevelse var med lätthet andra upplagan av Mansions of Madness. Helt plötsligt har alla nackdelar med första versionen vänts till fördelar. Den jobbiga setup:en, det bökiga spelsystemet och spelledarens uppoffrande roll är bortblåsta och istället ser vi troligtvis den smidigaste dungeon crawlern för nya spelare att komma in i. Som spelare kan man istället helt fokusera sig på det närmaste ett rollspelsäventyr man kan komma i brädspelsförpackning.