Det finns människor som skapar nöjesparker och det finns människor som gör riktigt stora nöjesparker.

Några av dem har senaste åren turnerat runt på delar av den nordiska lajvscenen. Detta för att försöka lista ut hur man kan kombinera engagerande deltagandeevent och överföra det till större folkmassor. Naturligtvis är deras publik tio tusen gånger större än något av de lajv som satts upp i norden. Så det är knappast kopior vi kommer se. Inte ens i närheten. Men det ser ut som deras resor ger resultat.
Två stora Star Wars themeparks kommer att erbjuda deltagarengagerande verkliga rollspelsscenarier. Eller, som vi kanske skulle säga, lajv. Eller i alla fall något som inspirerats av lajv. Eller det blir nog inte ens så, troligen kommer de ha hittat idéer och inspiration inom lajvvärlden som de utvecklat vidare.

2010 träffade Carl Heath Disney Imagineering på en konferens i Edinburgh där han föreläste på temat hur man skulle kunna förbättra artificiell intelligens genom att använda designmönster hämtade ur lajvdesign. De började prata om lajv och utveckling av temaparker och de blev fascinerande av nordisk lajvkultur. Något år senare bjöd de honom att föreläsa och föra samtalet vidare i Hollywood. Och som så ofta leder det ena till det andra och det var bara att bjuda igen så att de fick komma och uppleva vad lajv är inifrån. Inte långt därefter kom de till Göteborg med Scott Trowbridge i spetsen och var med på det spektakulära lajvet Monitor Celestra av och ett par kortare lajvupplevelser. Bland annat ett lajv om flyktingpolitik som Carl skrev och Prayers on a Porcelain altar av Toumas Harviainen. I samband med detta träffade de den nordiska lajvscenen på allvar och knöt nya kontakter med begåvade designers, som Christopher Sandberg som nu arbetar med dem sedan detta.

”De var oerhört fascinerade av de olika möjliga aspekterna av lajv, framförallt de deltagarkulturella perspektiven, interaktionen och mötet mellan deltagare och spel, och mellan deltagare. Just ett deltagarcentrerat förhållningssätt och deltagarkulturella upplevelser blir allt mer vanliga, och här är lajv och design av lajv områden som har mycket att bidra kring, och även den teoretiska framingen som uppstått genom exempelvis Knutpunkt.”, säger Carl Heath

”Några år senare vet ser vi en glimt av resultatet av mötet mellan Disney och nordisk lajvkultur”, menar Carl. Det är inte långsökt att tro att kompetens som den funnen inom den nordiska lajvscenen kommer att bli eftertraktad framöver, när omvärlden ser vad den innebär. Men det handlar också om att vi behöver förvalta den på rätt sätt. Att dela ut den, att sprida den och förfina den. Dessutom kan man skönja att företag och upplevelse industrin kan lära sig mycket av lajv för andra mindre deltagarkulturella upplevelser. Och detta borde kanske kunna nyttjas åt andra hållet, vad är det temaparker och nöjesfält gör så bra som lockar så mycket folk? hur kan vi inkorporera deras styrkor och idéer på lajv? Hur kan man få bättre ekonomi på projekten? Och samtidigt är det intressant att se att kompetensen inte tagits tillvara på i högre omfattning i Sverige eller ens Norden, men väl på andra platser, i galaxer långt, långt härifrån. Så hur kan vi lära mer av de som nu redan lär av oss?

Text: Johan Röklander
Foto: Spacemountainmike (arkivbild)