F.E.A.R. är den senaste skräckhypen, och till skillnad från Doom 3, så bygger det inte så mycket på diaboliska monster som åberopar hoppa-fram-bakom-hörnen-skräck. Istället lutar spelet mer åt den japanska skräckskolan, som så starkt slog igenom i västvärlden med filmen Ringu. Allt självklart blandat med en stor portion pang-pangande, då det är ett FPS (First Person Shooter)-spel vi talar om.

Skräcken fungerar till en början riktigt bra, med hallucinationer, poltergeistfenomen och andra effekter, som på ett mer indirekt sätt skrämmer spelaren än en demon som skriker och slår på dig. Tyvärr så lär man sig också detta alldeles för snabbt, så skrämseleffekten avtar allteftersom spelaren inser att hon ändå inte kan påverkas av dem. Något som turligt nog förändras framåt slutet av spelet, men då har man redan hunnit slita ut det mesta av vad skräckproducenterna kunnat komma på, till ingen egentlig nytta.

Vad som däremot fungerar förvånansvärt bra hela spelet igenom är det traditionella skjutandet. Här har fienderna berikats med en artificiell intelligens i samma stuk som FarCry, och det är riktigt intressant att se hur fiendetrupperna samarbetar, reagerar och väljer taktiker mot ditt agerande. Och liksom Max Payne, har hjälten även här en slowmotion-knapp för att ge spelaren ett försprång i de allra giftigaste striderna. Till och med flerspelarläget har berikats med en slowmotion-effekt, men till skillnad från Max Payne känns effekten här mer motiverad och användbar. Istället för att bara vara en snygg effekt.

Grafiken i sig är i toppklass och allt vad det innebär, med undantaget av den skrämmande trista och kala bandesignen. På det stora hela är F.E.A.R. ändå ett välproducerat spel, som sveper en frisk fläkt till en annars uttjatad spelgenre.

Fakta

F.E.A.R.

Från 18 år, 1-16 spelare (Monolith)

Systemkrav: Windows XP/2000, 1.7 GHz processor, 512 MB minne, 5 GB hårddisk.

Läsarbetyg0 Betygsätt0
92