Moralisk övertygelse räcker inte. Det krävs också mod för att ingripa när en kamrat mobbas i skolan, visar två linköpingsforskare i en aktuell studie bland gymnasieelever.

Mobbning är ett stort och svårbemästrat problem i skolan. Nästan var tionde elev utsätts för mobbning under sin grundskoletid. Samtidigt står lärare och föräldrar ofta handfallna.

Robert Thornberg, forskare i pedagogik, och Tomas Jungert, forskare i psykologi, Linköpings universitet, undersökte hur elever beter sig när de blir vittne till mobbning.

–  Vi kan identifiera tre typbeteenden, säger Robert Thornberg: Antingen stödjer man mobbaren, eller så är man passiv, och det tredje alternativet är att man aktivt ingriper mot mobbningen.

Men vad avgör vilket beteende man väljer?

”Moraliskt disengagemang” är en uppsättning övertygelser som befrämjar ett inhumant beteende och som forskare tidigare har kunnat koppla till att mobba andra, eller aktivt stödja mobbare. Exempel på moraliskt disengagemang är att man rättfärdigar inhumana handlingar, förskönande omskrivningar (”vi bara skojar”), att man förlägger ansvaret någon annanstans (”jag lydde bara order”), att man förminskar handlingens skadlighet (”lite gliringar får man tåla”), och att man skuldbelägger offret (”han får skylla sig själv”).

Dessa och liknande övertygelser gör det lättare för elever att mobba eller aktivt stödja mobbning. Men, visar Thornberg och Jungert, låg grad av ”moraliskt disengagemang” förklarar inte varför man väljer att ingripa mot mobbning istället för att bara vara passiv åskådare. Då krävs något mer.

I studien mätte de också graden av självtillit hos eleverna. Självtillit definieras som tilltron till sin egen förmåga att klara av olika saker, och att ingripa i och påverka ett skeende. Och, visar de, för att gå från att bara vara passiv till att verkligen försöka hjälpa mobbningsoffret krävs förutom en moralisk övertygelse också självtillit i att kunna hjälpa.

Studien gjordes bland 347 gymnasieelever som fick uppskatta hur de betedde sig i mobbningssituationer och vilka uppfattningar de hade haft under sin grundskoletid.

–  Vi tror att det blir lättare att svara ärligt om man får berätta om en förfluten tid, ”sån var jag då, nu har jag vuxit ifrån det”, säger Robert Thornberg. Men de svarade naturligtvis också anonymt.

Slutsatsen, som de två forskarna lyfter fram, är att skolbarn förutom att få diskutera moraliska och etiska frågor kring mobbning i syfte att genomskåda och ”slå hål på” moraliskt disengagemang också behöver få stöd i att utveckla sin självtillit för att våga ingripa mot mobbning.

Hur gör man då det?

–  Rollspel kan vara ett sätt, säger Tomas Jungert. Då får man som individ chansen att pröva på hur det kan kännas att agera i olika scenarier. Men också genom att arbeta med det sociala klimatet i klassen så att elever känner att om man säger ifrån så backar andra elever upp.

Studien presenteras i en artikel i tidskriften ”Journal of Adolescence”: ”Bystander behavior in bullying situations: Basic moral sensitivity, moral disengagement and defender self-efficacy”.

Foto: Diego Grez

  • Fast vad det talas om är väl ändå pedagogiskt rollspel och inte bordsrollspel så, trots ett viktigt ämne, jag undrar lite om den här artikeln hör hemma på en spelsite.

    • Intressant frågeställning, Rickard.
      Men slutar verkligen rollspel vara rollspel, bara för att det används som pedagogisk metod?

      • Ett ord kan betyda flera saker. Det finns redan idag dramapedagoger som reser runt till skolor och tar hand om ”problemklasser”. De använder sig av teaterövningar för att bygga upp en ny relation i klassen. Däri tycker jag är det viktiga: är rollspelet ett pedagogiskt hjälpmedel eller är det ett nöje – ett tidsfördriv?

        Det är klart att bordsrollspel kan dra nytta av teaterövningar och rollspel inom psykologin. Vi kan till och med utforska samma ämnen. Själv vet jag att teatern även börjar kasta ett öga på bordsrollspel och lajv. Vi kan lära av varandra, men vi använder ordet för olika syften. Det handlar inte om att något slutar att betyda något. Ett ord kan betyda flera saker.

        • Hej Rickard. Tack för ditt svar.
          Måste dock väcka frågan om ett spel hindras av att fylla två funktioner?
          Och måste spel förminskas till just tidsfördriv?
          Personligen tycker jag att de bästa friforms-rollspel och levande rollspel jag deltagit på, har haft djupare innehåll än enbart nöje.
          Att använda lajv som medel till både utbildning och insikt i andras situationer är heller inget främmande för flera av lajvgrupperna runt om i landet.