Det hade kommit ett plötsligt anfall. Tåget var tvunget att avgå innan alla hade hunnit stiga ombord. När kaoset lugnat sig samlades de överlevande. Förutom volontärer från den tjeckoslovakiska armén fanns det människor från röda korset och även krigsfångar. De var nu fast, tvungna att gå genom ingenmansland för att komma till sina landsmän och – kanske till slut – hem.

Lajvet  Legion – Siberian Story var ett lajv som handlade om krig, hjältemod, fosterlandet och människor i kris. Det utspelade sig under december 1918, då Tjeckoslovakien drömde om frihet samtidigt som ryska inbördeskriget hade startat.

12243036_10153329564793261_7114825990799376177_n

Fredrik Palmqvist som Roman Sergeyevich Karpov. Foto Hana Maturová.

Lajvet hölls i Tjeckien, i en nationalpark en timmes bilresa från Prag, den 21-24 Januari 2016. Lajvet hade en historisk förankring, en viktig händelse som varit tongivande för Tjeckien. För tjeckiska lajvare en nationalsymbol, och för internationella lajvare en chans att lära sig något som antagligen aldrig var med på historielektionerna.
Jag pratade med Fredrik Palmqvist som var där för att få lite mer insikt i hur det är att lajva krig i minusgrader.

Jag:  Först, berätta lite om dig och ditt lajvande.

Fredrik: Jag är trettiotvå år gammal och arbetar som fritidspedagog. Började lajva när jag var fjorton efter att en klasskompis kusin drog med oss till ett lajv han arrangerade. Sedan dess har jag prövat det mesta i lajvväg såsom fantasy, scifi, minimalism, misär, blackboxar, steampunk och en massa annat. De senaste åren har själva lajvandet minskat samtidigt som jag har börjar arrangera fler lajv istället.

Vad fick dig att vilja åka på Legion?

Först och främst att det verkade annorlunda. Arrangörerna var redan från början tydliga med att lajvet var hårt, tufft och tungt vilket är väldigt spännande. Att det dessutom var ett pay and play-lajv gjorde också sitt, då just hantverksbiten och att ordna utrustning är det jag tycker är minst intressant med att lajva.

 

IMG_9968

Foto: Hana Maturová

Så var det verkligen hårt och tufft?

Jag hade räknat med att det skulle vara tufft, men det var betydligt tuffare än jag hade trott. Vädret gjorde verkligen sitt då det rasade rejält i temperatur inför vår omgång och snön föll dagarna innan. Vi marscherade totalt 25 kilometer inlajv med temperaturer ner till -20. En talande detalj var att teet i våra bältesflaskor frös till is medan vi gick under fredagskvällen.

Vi marscherade totalt 25 kilometer inlajv med temperaturer ner till -20. En talande detalj var att teet i våra bältesflaskor frös till is medan vi gick under fredagskvällen.

Vad var det bästa med lajvet?

Det är svårt att peka på en enstaka sak som var bäst med lajvet utan jag tror att det är helheten. Att vara utmattad och trött gjorde immersionen så mycket djupare och det i kombination med jobbiga personliga dilemman och plotter gjorde lajvet för mig. Sen får man inte glömma att arrangörerna verkligen hade lyckats få tag på ett område med många varierande platser som vi besökte.

IMG_9402

Foto: Hana Maturová

Berätta mer om området.

Området var en nationalpark med både floder, broar, höga branter, skog, gamla bunkrar och fält. Det fanns verkligen allt man kunde tänka sig för spela en stor mängd olika scener och det gjorde marscherandet  väldigt varierat. En underbart filmisk scen på lajvet var när soldaterna stormade över ett fält med sablar och gevär i högsta hugg för att anfalla en samling byggnader.

Var något mindre bra på lajvet?

Det enda jag tyckte var mindre bra var att det var ganska stor skillnad på de olika platser vi besökte. Många var helt fantastiska medan några var väldigt intetsägande. Sen kan jag förstå det ur ett arrangörsperspektiv. Däremot tror jag att de som var väldigt intetsägande för mig betydde betydligt mer för andra spelare som hade plotter eller händelser som triggade på dessa platser.

IMG_9439

Foto: Hana Maturová

Berätta om några scener som var speciella.

Scenen där soldaterna stormade över fältet och anföll en befästning var väldigt speciell i det att jag sällan sett en sådan snygg scen på ett lajv. Allt var liksom perfekt. En annan väldigt speciell scen för mig var en begravning vi höll för en stupad soldat och som verkligen kändes i hela kroppen. Det var första gången jag grät under ett lajv utan att ha gjort det medvetet.

Jag har alltid känt att man inte vill leka med hunger, sömnbrist och utmattning eftersom det gör oss till sämre lajvare. Legion fick mig dock att se hela saken i en helt annan dager

Vilka förberedelser gjordes, både av dig och arrangörerna innan lajvet?

Personliga förberedelser inför lajvet var väldigt lite i och med att det var ett pay and play-lajv. Det bestod mest i att läsa på karaktären, sätta sig in lite i historiebiten runt Tjeckoslovakien och ryska inbördeskriget samt besöka lite secondhandbutiker i Malmö och Prag för att köpa småsaker.

Innan lajvet så körde arrangörerna en del workshops, bland annat historia, vapengenomgång, regler och hur vi skulle sköta fysiska konflikter. . Vissa bättre än andra. På morgonen innan lajvet skulle börja så hade vi en cirka två timmar lång utomhusworkshop. Där fick vi möjlighet att känna av kläder och säga till om något behövde fixas. De hade en person på plats som sydde in/om utrustning löpande och som gjorde ett mastodontjobb under hela förberedelserna för att få allt att fungera!

IMG_9435

Foto: Hana Maturová

Beskriv din roll.

Jag spelade Roman Sergeyevich Karpov, en lokal jägare som tillsammans med sin bror Alexey och sin syster Anna tar på sig ett uppdrag att leda den Tjeckiska Legionen över Sibirien till Vladivostok. Innan lajvet fick vi en offgamekarta över området samt en genomgång med en av arrangörerna och vårt jobb under lajvet var helt enkelt att leda alla spelare från punkt till punkt. Ett jobb som var betydligt svårare än vad jag hade räknat med. Spelet med syskonen var extremt viktigt och rollerna var väldigt välskrivna i det att de skapade en dynamik emellan oss som var väldigt häftig.

Är det något mer du vill säga?

Att det som lajvarrangör var väldigt häftigt att få se hur det fungerade med lajv där folk inte fick sova ordentligt och där folk frös och var utmattade från en massa marsch. Jag har alltid känt att man inte vill leka med hunger, sömnbrist och utmattning eftersom det gör oss till sämre lajvare. Legion fick mig dock att se hela saken i en helt annan dager och så länge man gör det på rätt sätt och av rätt anledningar så tror jag definitivt att det går att göra mycket intressanta saker på temat.

En annan sak som lajvet gjorde för mig var att öppna mina ögonen för att lajva utomlands, och jag kommer definitivt att börja titta efter lajv ute i Europa på ett helt annat sätt än tidigare. Jag hoppas också på att fler svenska arrangemang börjar ta in internationella deltagare såsom kampanjen Krigshjärta, och kanske ännu hellre vågar köra på engelska som till exempel steampunklajvet Clockbottom gjorde under 2015.

IMG_9593 (1)

Foto: Hana Maturová