Shadowkeep - Eris Morn är tillbaka

Shadowkeep blickar framåt och bakåt samtidigt.

Shadowkeep är det viktigaste tillägget Bungie någonsin producerat. Det ska rädda deras flaggskepp Destiny och Bungies rykte samtidigt. Destiny 2: Shadowkeep har tagit hänsyn till många av fansens åsikter och är riktigt bra – men frågan är om det räcker?

Bungie går sin egen väg

Sedan Bungie skapade Master Chief och rymdsagan om ringen (läs Halo) har deras popularitet vuxit stadigt. Men under Destiny 2:s levnadstid har kritiken från spelarna växt på Bungies forum. Microtransaktioner blandade med ett stort antal tilläggsköp har fått fansen att undra om de verkligen får valuta för sina pengar och huruvida spelinnehållet tas på allvar. Många har skyllt de nya bristerna på Bungies sammanslagning med Activision Blizzard som gjordes 2010. Då lovade bolagen varandra trohet under ett decennium. Men i januari i år så meddelade Bungie att de återtog det fulla ägandet av Destiny och fortsatte på egen hand. Många fans blev oerhört glada över beskedet och hyllade inte bara Bungie för modet och insikten(?), utan jagade också Blizzard att följa i Bungies spår och lämna mastodontutgivaren Activision, som man såg som roten till det onda. Huruvida spelarna blir mer nöjda nu återstår att se, men separationen har mottagits väl och väldigt många har längtat efter Shadowkeep och sett det som ett tillägg som ska peka ut den riktning som Bungie nu ser för Destiny-sagan. Så låt oss ta en titt på det nyutgivna Destiny 2: Shadowkeep.

The good ol’ days

1997, alltså fyra år innan Bungie skapade sitt första Halo, så skrev gruppen Savage Garden låten To the Moon & Back. Refrängen går I would fly you to the moon and back, If you’ll be, if you’ll be my baby. Det är inte långsökt att säga att det varit Bungies tema för Destiny 2:s senaste tillägg Shadowkeep. En mycket stor del av det nya tillägget utspelar sig nämligen på månen. Månen var enligt många en av de mest intressanta platserna från Destiny och gör alltså nu comeback. För mig var månen alltid den vackraste platsen, där man kunde ta en paus i malandet och bara stå och glo på himlen. Då kunde man se vår jord rotera eller resterna av den internationella rymdstationen passera. Rymden var helt enkelt förbluffande vacker och den är glädjande fortfarande sig lik. Det är dock inte månen. Tid har passerat sedan våra rymdväktare sist var där, och the Hive har bott in sig. Nya djupa fåror, nya höga torn har förändrat den plats du trodde du kände väl. Det är lite läskigt att bara nästan känna igen sig. När jag första gångerna susar fram på min speeder kör jag ofta in i bergväggar för att vägarna mellan stridszonerna dragits om en aning och mina gamla minnen lurar mig. De boningar som Hive har grävt ut i månens inre är också förändrade – de är djupare, elakare och mörkare än innan. Trots den komplicerade känslan av att halvt minnas platsen så gillar jag den nya månen som har ett större innehåll och har större variation än innan. Särskilt då de nya mardrömsfienderna har nya sköldar som gör att man tvingas välja vapen och mods smartare än tidigare.

Destinys bästa karaktär är tillbaka

Det är inte bara månen som gör comeback, utan den bebos numera också av Destinys läskigaste karaktär, Eris Morn. Minns ni henne? Hon hade Destinys benigaste och snyggaste skepp, hon tog emostilen till 2000-talet med bandana över ögonen och tillhörande mascarafall ur hennes (tre?) ögon. Eris Morn har också seriens bästa myt enligt mig. Tidigare var seriens myter dolda i ettans grimoire via hemsidan eller appen, men de är nu betydligt mer tillgängligt i spelets meny via triumphs. Jag tycker att en av Destinys stora förtjänster finns i spelets invecklade och ofta svårtydliga myter. Precis som när historiker gräver i historien får spelaren i Shadowkeep små glimtar av vad som har hänt och först efter att ett större antal har samlats får man ett sammanhang. Eris har sedan hon hittat tillbaka svåra mardrömmar. Mardrömmar som inte bara är synliga utan också våldsamt fysiska och manifesteras i nya fiender. Många gamla favoriter återkommer och jag finner att jag ler fler än en gång när jag får återvända till gamla miljöer och regna död över de nya mardrömmarna.

Större variation

Systematiskt har Destiny 2 förändrats oerhört mycket genom de åtta säsonger som spelet levererat men jag skulle vilja säga att Shadowkeep nu landat spelet i en grundläggande systematik för grind och loot som är den bästa hittills. Som tidigare säsonger finns veckouppdrag i tornet, prime engrams, och veckouppdrag för de olika stridsformerna vanguard, gambit, crucible och raid. De engram som tidigaste kunde jagas hem hos Petra Venj hämtas nu istället hos Eris Morn på månen, med nya uppdrag som grund. Nytt är såklart att power-nivån höjts till ett stopp på 960. Du använder nu också din erfarenhet för att klättra på en stege med hundra steg för att jaga hem belöningar. Shadowkeep levererar såklart också nya uppdrag, nya strikes, och såklart en raid. Det finns också en ny stridsform i form av Vex invasion på månen. Shadowkeep bjuder helt enkelt på en hel del att göra. Variationen är bättre än någonsin och nu när du också i mycket större grad kan anpassa dina rustningar och välja mods friare så finns det nåt för alla att sträva efter utöver ökad power.

Räcker solsystemets bästa shooter?

Min personliga uppfattning är att Destiny 2 först nu blir bättre än sin föregångare. Först nu har du frihet att själv välja både vapen och rustningar efter eget tycke tack vare det nya mod-systemet. Först nu har du en variation som gör att du inte hinner bli uttråkad innan tisdagen infinner sig med sin reset. Först nu har du orsaker att fortsätta spela trots att du slagit i power-taket. Framförallt som singelspelare, för vilka end-gamet inte alls är i paritet med det innehåll som finns i spelets många sexmanna-raids. Bungie har meddelat att Destiny 2, och dess Shadowkeep är en del i deras nya idé om att leverera spel som en service – där miljöer ska utvecklas över tid och innehållet hela tiden får förändringar. Kunderna ska veta att mer kommer, vad som kommer och när det kommer. Och inte minst – hur mycket det kostar. Vi får se om idén håller i den oerhört tuffa konkurrensen som är FPS-marknaden idag. Drakar som Fortnite, PUBG, Battlefield, Halo m.fl slåss alla om spelarnas tid och jag tror att priset kommer att spela en allt större roll ju tätare kampen blir. Till Shadowkeeps fördel kan nämnas att grundspelet Destiny 2 nu är free-to-play, inklusive alla tillägg bortsett från Forsaken och Shadowkeep. Det borde kunna locka en växande spelarbas.

Min slutsats är att Destiny 2 med Shadowkeep ger dig mycket mer frihet i vad du gör med din guardian. Det kommer landa väl hos fansen. Destiny 2 är fortfarande ett snyggt spel även om det är över två år sedan spelet släpptes. Galleriet av både platser och fiender gör sagan intressant. Själva skjutandet är responsivt och vapenvariationen är snudd på löjlig med hundratals vapen i olika former att välja mellan. Du kan spela solo, med många okända guardians eller med få nära vänner. Uppdragen är imponerande både till antal och variation och den underliggande myten är riktigt bra – om du tar dig tid för den. Shadowkeep är helt enkelt en toppning av allt det som Destiny 2 varit hela tiden. Det är riktigt bra, även om det egentligen bara är mer, förvisso mycket mer, av samma. Ut och skjut, och njut.

Shadowkeep - Destiny 2 har hittat hem
Positivt
Innehåll - Shadowkeep är mastigt
Frihet - Äntligen kan du pimpa dina vapen och rustningar som du vill
Myten - Destinys story växer varje gång Eris Morn tittar (?) förbi
Negativt
Fiender - Vex är osexigt motstånd och det nya motståndet är samma samma.
88
Mer frihet, mer innehåll.
Fler berättelser
Svenska rollspel nominerade till årets Ennies