Vad gjorde Lara Croft till den självsäkra utforskaren vi har lärt känna och älska i spel och filmer? I det nya Lara Croft-spelet får vi reda på hur vår hjältinna började sin karriär.

Spelet börjar med att Lara befinner sig på skeppet Endurance på en expedition för att hitta det förlorade kungariket Yamatai. Med sig på båten har Lara en levande ättling från Yamatai, en berömd arkeolog och familjen Crofts nära vän och äventyrare-allt-i-allo Conrad Roth. Lara lyckas övertyga expeditionen att styra kosan mot Dragon’s Triangle utanför Japans kust. Mitt i natten stöter skeppet på en enorm storm som sliter Endurance i bitar när det krashar in i Yamataiön. Lara vaknar upp ensam, obeväpnad och dyblöt på ön. För att kunna överleva, hitta hennes vänner och ta sig från ön måste hon använda alla färdigheter hon lärt sig men ännu inte använt sig av.

Historien i spelet tycker jag är jättebra. Det börjar rätt normalt med Lara mot de som fanns på ön från början men börjar rätt snabbt bli allt mera paranormalt precis som det ska vara i Tomb Raider-spel. Ön har historiskt varit en plats för japaner. Men också tyskar, utforskare, forskare och diverse löst folk har varit förbi ön genom historien för att undersöka de konstiga väderfenomenen. Förvänta er inget strikt historiskt realistiskt spel, men det övernaturliga är bra genomfört och känns aldrig konstigt inom spelets kontext.

Det är Crystal Dynamics som har utvecklat spelet, samma utvecklare som gjorde Legend (2006) och Underworld (2008) och det är Square Enix som producerar spelserien sedan 2010. Intressant att notera är att Rhianna Pratchett (*) har skrivit historien till spelet och, oaktat hennes kön, gjort bakgrunden lite mera än bara ”rik flicka gillar att äventyra”.

Till skillnad från Legend och Underworld har spelet fått lite mera rollspelsinslag. Det finns tre olika färdighetsträd för Lara: Survivor skills, Hunter skills och Brawler skills. Att hitta rätt i grottor, döda motståndare, göra minispel och nästan allt annat ger erfarenhetspoäng som man använder för att låsa upp färdigheter i tre olika nivåer. När man börjar spela är det bra att så fort som möjligt köpa Animal Instincts, Orienteering och slutligen Cartography. Survivor skills är generellt det man ska satsa på i början eftersom det ger mer av allt medan Hunter och Brawler skills är något man kan vänta lite med.

Lara har också fyra olika vapen. En yxa som används för att öppna dörrar och låsta kistor såväl som att klättra på vertikala ytor som svinga sig i linor. Den kan också användas som en finisher i närstrid. Tidigt i spelet får också Lara tag på en enkel båge som också kan användas för att jaga djur som ö-invånare samt skjuta rep- och eldpilar med och senare en pistol och ett gevär. Alla vapen går att uppgradera. Bågen går till exempel från en mycket enkel båge som knappt klarar av att döda en kanin med till att allra sist vara den häftigaste tävlingscompoundbågen med motvikter och extra pull som överlevnadsolympiaden har sett. Vapnen och dess uppgraderingar samspelar också väldigt väl med färdigheterna. Till en början kan man inte uppgradera allt så välj ett primärt vapen och uppgradera det och välj färdigheter som funkar med det vapnet.

Tomb Raider är inte riktigt lika finurligt och plattformsaktigt som Legends och Underworld. Det är lite mera av en öppen sandlåda (även om det är rätt små sandlådor) som dessutom utnyttjar höjden på ett bra sätt. Ett delområde av spelet utspelar sig i en bergsby som mer eller mindre har byggts vertikalt med berget. Ett av glädjemomenten i spelet är att komma tillbaka till områden efter att du har löst själva historiedelen (med hjälp av speciella läger som Lara kan snabbhoppa mellan samt uppgradera färdigheter och vapen vid) och försöka hitta alla dokument, reliker och gps-sändare som ligger utspridda överallt. Crystal Dynamics har verkligen lyckats med att få till det kluriga med att åka repbanor, klättra på väggar och svänga sig fram och tillbaka för att hitta allt.

Det nya Tomb Raider skiljer sig lite från de gamla spelen med att det har blivit mycket mera strider. Det finns möjligheter att smyga sig förbi en del och tar man sig tid att sätta upp ett bakhåll ordentligt behöver man inte oroa sig för att bli övermannad. Men generellt är det mera huka bakom skydd och ta ut motståndare.

Grafiken är nog något av det snyggaste jag sett på Xbox 360. Det märks att konsollen har funnits i snart åtta år. Utvecklarna har blivit väldigt duktiga på att krama ur allt lådan klarar av. Jag spelade lite Legends efter jag blev klar och det är uppenbart att utvecklingen har gått framåt. Vad jag har förstått finns det alla möjliga olika extra inställningar till PC-varianten, men det är inget som jag känner saknas i Xbox 360-upplagan.

Allt som allt. Nästan oavsett om ni gillar tidigare upplagor av Tomb Raider eller inte är detta spelet värt att köpa/låna för det är en väl berättad historia, bra kontroller, bra gameplay och generellt föredömligt hög lägstanivå på allt. Jag saknar de större pusslen från de gamla spelen men det är också det enda jag saknar.

Just det ja. Det hävdas att det finns en multiplayerdel av spelet. Det är en lögn. Tomb Raider är ett single player-spel.

(*) Om ni inte vet att Rhianna är dotter till Sir Terry Pratchett och inte har läst några av hans böcker så skäms på er! Going Postal och Making Money är underbar satir över vår tids stora problem och Monstrous Regiment borde vara obligatorisk läsning för alla.

Handling100
Spelglädje90
Grafik100
Stämning100
Trogenhet till tidigare spel i serien75
Läsarbetyg0 Betygsätt0
Positivt
Fokus på handling och spel
Väldigt bra stämning
Bra progression i spelet
Negativt
Lite för små och få grottor/pussel
Lite för mycket huka och skjuta
Multi-player är en förskräckelse
93
Tveka inte