Fredrik Carrasco – en figurspelare

[divider]Bakgrund[/divider]
Figurspelshobbyn har blivit internationell och kommunikativ med hjälp av internet. Youtubekanaler, bloggar och Facebookgrupper hjälper vår ensliga hobby att flytta sig från målarstugan i det egna hemmet till resten av världen. När jag tog upp Warhammer 40k-hobbyn var det en stor hjälp och inspiration att få ta del av andra människors hobby. En av de personer jag rätt snabbt fick upp ögonen för var Fredrik Carrasco och bloggen Scattered Dice.  Det var några inlägg om hans Elysian veterans som han höll på att bygga till No Retreat III som fångade mitt intresse. En arme med tydligt tema, mycket moddande och inte direkt “middle of the road” som min Dark Angels-armé var vid det laget.

 

 
Jag har sedan dess träffat honom på lite mindre turneringar i Malmö och på avstånd följt hans upptåg på nätet. Och såklart är jag nyfiken på honom och de turneringar han har varit med i och arrangerat. Så i förhoppning att visa upp människor inom den svenska figurspelshobbyn har jag ställt lite frågor om honom.
 

[divider]Intervjun[/divider]
Vem är du?
Jag heter Fredrik, är snart 30 år gammal och bor i Malmö. Jag har målat figurer ungefär halva mitt liv och just nu surfar jag högt på den figurspelsrenässans som tagit fart under de senaste åren. Om dagarna är jag lärare men om nätterna målar jag figurer och driver bloggen Scattered Dice.

 

Du arrangerade en turnering i början av januari 2017, kan du berätta lite om den?
Ja det stämmer! Jag och mina föreningskompanjoner arrangerade ett evenemang som vi kallar Lords of War 40k! i början av januari. Vi är en ideell arrangörsförening som är inställda på att hålla en serie riktigt häftiga figurspelsturneringar och evenemang varje år. Tanken är att höja nivån bland både spelare och arrangörer ett steg, samt att sätta Malmö på figurspelskartan både nationellt och ute i Europa – vilket innebär att vi spelar på tematiska bord av hög standard, endast tillåter färdigmålade arméer och lägger ner extra tid på olika priser osv. Vi vill skapa häftiga spelupplevelser och imponera på våra deltagare för att garantera riktigt häftiga evenemang i Malmö-trakten helt enkelt! I januari körde vi en testomgång med 12 spelare för att se huruvida det fanns något intresse för den här typen av evenemang eller inte, och vi kan lugnt säga att det definitivt blir fler omgångar med fler platser.

 

 
Appropå tematiska bord. Du gjorde några blogginlägg om hur du byggde en ruin till själva turneringen. En guide, of sorts, som jag tycker att alla med intresse av scenery bör titta på. Hur tänkte ni när ni valde era teman till borden?
 
Terrängen som visades på bloggen är från mitt privata bord även om den terrängen faktiskt användes till ett av borden på Lords of War. Det viktiga för oss var att tidigt hitta olika teman, som bl.a. en förstörd Sentinel-fabrik, ett gammalt oljeraffinaderi och en Catachan-djungel, att bygga terrängen kring. Varje bord hade ett distinkt tema som förmedlade ett eget litet narrativ. Fördelen med att bestämma temat på förhand är att man ganska snabbt kan göra upp en budget och överskåda vad som behöver köpas eller byggas. En annan fördel är att man vet när man är färdig, annars är det lätt att terrängbygget blir ett evighetsprojekt. Att ha unika bord uppskattades väldigt mycket av spelarna, och även om de bara fick spela på tre av våra sex bord så blev varje match på ett nytt bord också en ny utmaning.
 

Foto: Fredrik Carrasco

 
Ruinen i dina blogginlägg ser ut att vara köpt, med lite extra material ihåpknåpat på egen hand. Gör ni egen terräng från grunden, eller använder ni er huvudsakligen av köpt terräng eller lite av varje?
Lite av varje. En del terräng är byggd på ”klassiskt” vis, med foamboard, clump foliage och annat material som grund, men vi använder också färdiga terrängsatser från olika återförsäljare för att sätta rätt ton på varje bord. Det finns massor av fin (och mindre fin) terräng att köpa och nyckeln till ett bra sammanhängande bord, enligt mig, är att man plockar russinen ur kakan och tar det bästa från olika håll.
 

Vilka krav ställdes för att vara med i den turneringen?
Vi har egentligen bara två formella krav: att man kan ställa upp en helt färdigmålad armé på turneringsdagen, samt att man kommer med en mogen och trevlig attityd för att göra det bästa av evenemanget för alla medspelare. Svårare än så är det inte.

 

Vilken standard av målning krävde ni till turneringen. Om jag inte är helt felinformerad brukar table top-standard vara tre färger?
Minst tre färger är en norm som funnits ganska länge i turneringsvärlden, problemet är att olika människor kan bedöma vad som är eller inte är tabletop-standard väldigt olika. För oss är det ointressant om man målar sin armé med två färger eller tjugo så länge armén är målad och basad till en nivå som ger ett färdigt och gott helhetsintryck. Vi var väldigt tydliga från början med att vårt målningskrav inte handlade om Golden Daemon-standard, och det fanns hela tiden möjlighet att skicka in bilder på figurer ifall man som spelare var osäker eller hade frågor kring målningen. Nu ska det också sägas att många arméer höll väldigt hög standard, men det var inte ett krav eller en förutsättning för att kunna delta.

 

Vilket format krävdes av arméerna?
Den här gången spelade vi enligt SN Battlereports-formatet som spelas på No Retreat i Gibraltar. Det är ett härligt format med hyfsat bra balans mellan competitive/casual spel. Formatet, som använder 1750 poäng, är strukturerat på ett sätt som gör att arméerna håller sig inom vissa ramar gällande formationer, allies och super heavies. Framöver kommer vi förmodligen renodla ett eget format för att sätta vår egen prägel på turnerings-Sverige.

 

Vad är det för prägel ni vill sätta på turnerings-Sverige?
Det finns gott om bra turneringar i Sverige både på konvent och mindre evenemang (som t.ex den ökände team-turneringen på WarCon i Varberg eller Malmö Figurspelsförenings olika arrangemang för att nämna några). Men det var längesen, mig veterligen, som det arrangerades evenemang där själva hobby- och upplevelseaspekten stod i fokus jämte tävlandet i sig. Vår vision är att fylla den luckan, både själva och i samarbete med andra lokala föreningar, utan att tumma på kvaliteten.
 
Vad tycker du är viktigast att ett turneringsformat främjar?
För min del är det viktigt att formatet erbjuder något för alla typer av arméer. Olika format premierar alltid olika spelstilar och arméer men det svåra är att hitta en balans så att man har en chans att göra bra ifrån sig oavsett om man spelar en mobil, statisk, skytte- eller närstridsbaserad armé.

 

Jag läste något om en goodie-bag. Hade ni en sådan och vad innehöll den?
Helt rätt. Vår superhemliga goodie-bag var en grej som vi successivt avslöjade innehållet i ju närmare vi kom turneringsdagen. Den innehöll en uppsättning laserskurna Objective-markörer i svart, ett set om 10 tärningar med vår logga på och lite klistermärken. Tanken är att alla spelare får gå hem med en vinst på våra evenemang, och just goodie-bags är något som vi känner saknas generellt på turneringar. Det är kul att få lite kitsch liksom. Varje Lords of War-evenemang kommer ha olika goodie-bags!

 

Hur finansierades den?
Vi använde nästan en tredjedel av turneringsavgifterna för att finansiera den här goodie-bagen.

 

Förra året var du med på en turnering i Gibraltar, kan du berätta lite om det?
Jag och en god vän blev utvalda och inbjudna till No Retreat III i Gibraltar som jag nämnde tidigare. Man skulle kunna säga att No Retreat är vår evenemangsvision upphöjt i kubik! Under en hel helg möts spelare från hela världen med urläckra arméer på 18 unika spelbord. Utöver själva turneringen bor alla spelare på samma konferenscenter, käkar ihop om kvällarna och umgås. Framförallt lärde vi känna några av personerna från Tabletop Tactics, Geeks40k, Siege Studios, AceFace mfl. som de flesta förmodligen känner igen från Youtube – vilket var väldigt kul.

 

 
Jag antar att boende ingick i själva kostnaden för No Retreat III och allt annat kom från din egen ficka. Vad kostade det?
Det fanns möjlighet att betala deltagaravgiften utan boende om man ville lösa det på egen hand inne i stan, men för enkelhetens (och utifrån ett ekonomiskt perspektiv) så fanns det ”paketpriser” med anmälningsavgift och boende på centret till väldigt bra priser. Jag har för mig att vi betalade någonstans runt 25-30 pund per natt, vilket inkluderade eget rum med dusch och frukost. Turneringen i sig kostade (då) runt 55 pund.
 

Vad tycker du att man ska tänka på om man åker utomlands till en lite häftigare turnering?
Jag tycker att man ska bjuda på sig själv och verkligen försöka lära känna de man spelar med. Man bör också tänka på att man på ett sätt representerar det svenska community:t när man är utomlands och spelar. Turneringar är väldigt sociala tillställningar och det är viktigt att man har kul tillsammans med de andra spelarna och inte skapar dålig stämning, oavsett om man bara har blodsockerfall eller allmän otur i turneringen.

 

Vad tyckte du var den största skillnaden i spelkultur jämfört med svenska turneringar?
Den största skillnaden är som sagt att turneringarna ofta har ett stort socialt värde utöver själva spelandet. Det var något jag reagerade på direkt i Gibraltar och jag har hört liknande erfarenheter från kompisar som spelat i Danmark. Alla var väldigt trevliga och måna om att vi trivdes. Det förväntas av en att man träffas, hänger med och äter och har trevligt ihop utanför spelschemat. Jag upplever att vi i Sverige (väldigt generellt sett) åker på turnering för vår egen skull. Man åker kanske i grupp, spelar och hänger i sin lilla enklav till nästa match/dag. Utomlands, framförallt i den Engelska turneringsscenen, verkar det finns en väldigt stark social kultur där man kan mörda varandra på spelbrädet för att sedan skratta över en öl en timme senare i storgrupp.

 

Det låter ju jättetrevligt. Vet du om det sociala efteråt är organiserat på något sätt. Att någon har bokat en restaurang/pub eller om det händer naturligt då alla bor på samma ställe?
Första kvällen i Gibraltar hade arrangörerna hyrt in sig i en liten publokal där det grillades hamburgare och såldes öl/läsk till självkostnadspris, men de övriga kvällarna så drog vi bara ut i storgrupp och satte oss på nån sjyst restaurang.

 

Har du några tips till andra som vill arrangera turneringar?
Mitt bästa tips är att sträva efter att arrangera den typ av turnering man själv skulle vilja spela på!

 

Men rent praktiskt, har du några tips? Jag utgår ifrån att ni inte spelade i någons vardagsrum. Vad ska man tänka på när man letar efter lokaler?
Självklart. Vi undersökte flera olika möjligheter att arrangera i olika lokaler i Lund- och Malmöområdet men det mest ekonomiska för oss (eftersom vi är en ganska liten arrangörsförening och det var vårt första evenemang) blev det bäst att hyra en lokal vid Möllevångstorget genom en vän. Välventilerade, upplysta, rymliga lokaler med bra akustik är ett måste för att man inte ska bli trött och hängig när man spelar i så många timmar. Till detta fick vi dessutom ett väldigt bra kök så att vi kunde koka kaffe och sälja kylda drycker/godis på ett smidigt sätt till spelarna.

 

Vilken information tycker du är viktig att spelarna har tillgång till innan turneringen?
Det är bra om man är tydlig med vad som förväntas av spelarna och vad de kan förvänta sig av arrangörerna. Vi valde att involvera våra deltagare mer i förberedelserna genom att skicka ut nyhetsbrev en gång i månaden innan eventet. Eftersom vi tog anmälningar ungefär 4 månader innan turneringen gick av stapeln tror jag att det fungerade som ett sätt att hålla uppe intresset och minimera avhopp. Vi skickade också ut ett Player’s Pack med alla missions och hur poängsystemet fungerade i god tid så att deltagarna kunde övningsspela alla uppdrag och få grepp om SN Battlereports poängsystem.

 

Vad är det minsta en förening ska ha i resurser, till exempel i form av terräng, innan en sätter upp sin egen turnering enligt dig?
Egentligen krävs inte så mycket mer än en bra yta att vara på, några bord, stolar och tillräckligt med terräng för att sätta upp så många bord som behövs för antalet spelare. För mig personligen så tycker jag att man ska sträva efter att växa sakta och inte arrangera något som är större än vad föreningen klarar av – vilket i princip innebär att det är bättre att ha ett bord för lite än ett för mycket om det där extra bordet riskerar att ha för lite terräng för att vara spelbart. Terrängen behöver inte vara av superhög kvalitet om man vill komma igång snabbt utan det är bättre att utvecklas och förnya gamla resurser efter hand. En god gammal mentors ord ”better done than perfect” är bra om man siktar på en helt ok första turnering.

 

Vad har du för tips till någon som funderar på att börja med figurspel?
Ett bra tips är att försöka hitta ett vänligt community, antingen via sin lokala hobbyaffär eller om det finns föreningar i stil med Malmö Figurspelsförening i området, så att man får in foten i det sociala med den här hobbyn. Om man bara sitter hemma och samlar plast så tror jag att man riskerar att tröttna ganska snabbt. Efter att man köpt sina första figurer och börjat lära sig målningens grunder så tror jag att nästa steg är att våga ta plats och hitta någon att spela med – vänliga figurspelare och föreningar brukar det inte råda brist på varken i verkligheten eller på sociala medier.

 

[divider]Fem snabba frågor[/divider]
Space Marine eller Xeno?
Guardsman!

 

Vilken är din favoritmodell?
Commissar Yarrick, senaste utgåvan.

 

Vilken var din första armé?
Dark Eldar.

 

Vilket är ditt favoritspelsystem?
Warhammer Fantasy 8th edition ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

 

Mer arméer och figurer eller fler boxed games?
Man kan aldrig få nog med figurer eller arméer. Mer åt alla!
Prenumerera
Meddelande om
guest

0 Kommentarer
Citerad feedback
Visa alla kommentarer
0
Vi vill gärna höra dina åsikter. Kommentera nedanför!x
()
x