Gänget i Nordic Skalds har skapat ett litet fantasyrollspel. Fokus ligger på humor och klyschor, och konsten att skratta åt sin egen ungdom.
Målgruppen och typen av humor
Spelet finns på svenska och engelska, och jag har tittat på den svenska utgåvan. Bara för tydlighetens skull.
Redan från start sägs det att målgruppen är vana rollspelare som vill kunna skratta åt sig själva. För visst var det så att vi gjorde en hel del dumma saker i vår ungdoms rollspelskampanjer, sånt där vi försökt vara lika balltuffa alvkrigare som Legolas, lika mystiska vandringsmän som Aragorn och lika majestätiska magiker som Gandalf. Men som ni säkert också insett – vi var mest härmapor som landade i klyscha efter klyscha när vi försökte vara unika.
Det är en kul grej att göra parodi på, för överdrivet klyschig nybörjarfantasy är en genre som nog varenda rollspelare i landet kan känna igen sig i och skratta åt. En bra idé för ett lättviktigt indiespel, med andra ord.
Tyvärr måste jag säga att jag inte tycker att spelet levererar så bra på det som det skulle kunna göra.
Reglemente och stämning
Spelets tilltal är medvetet flamsigt. Känslan jag får är mer av en berättarröst som försöker vara rolig, snarare än av en som är det på riktigt. Flamsigheten osar osäkerhet snarare än inbjudande. Mer ansträngt än förtroendegivande.
Reglerna i sig är lätta att förstå, men jag kliar mig ändå i huvudet. Det är mycket som är med som känns som om det inte behövs, och i bokens slut krävs ett helt rollformulär för att hålla ordning på allt.
Min Faders Svärd vinglar mellan Helt Vanligt Rollspel™ och fullfjädrat indiespel i berättarstil, utan att kunna bestämma sig helt för var det vill vara. Jag tror spelskaparna tjänat på att ta ut svängarna och titta mer på Gudasaga, Nostalgi, eller The Adventures of Baron Münchausen. För nu blir det varken hackat eller malet.
Det som är bra är bra
Däremot finns det ingredienser som känns helt rätt för att fånga känslan de vill nå. När du spelar ut en klassisk klyscha i spelet – pratar om att din familj mördades av orcher, spelar en dvärg som hatar alver, får uppdrag av en mystisk man i mörk kåpa på värdshuset, eller liknande – får du ett Klichépoäng, som du kan spendera för att lyckas automatiskt senare i spelet. Lite som Hjältepoäng i klassiska DoD, fast med en tematisk twist. Ett riktigt bra grepp, som gärna hade fått blomma ut mer.
Som helhet
Min Faders Svärd är en kul idé, men inte genomfört på bästa sätt. Det känns mer som en version för speltest än ett färdigt spel, redo att säljas.
Men spelets grundtanke, dess USP, är riktigt bra. Men genomförandet haltar tyvärr alldeles för mycket för att jag ska kunna rekommendera spelet.
Jag hoppas det kommer en andra, mer genomarbetad utgåva snart. För det här är en för bra idé för att den ska få stanna i dess nuvarande spel.
