Den efterlängtade titel World of Warships är den senaste i en serie av historiska free-to-play onlinespel från Wargaming, där du kommenderar örlogsfartyg ut i strid mot dina svurna fiender. Det vill säga, alla andra på andra sidan kartan.
Tonvikten är på 1930-50 talets skepp med några undantag. Ett spel med många hundratusen ton stål, dundrande kanoner och salta stänk från torpedernas svallvågor. Med flera klasser av fartyg, en hög av uppgraderingar och strategiskt utformade miljöer blir valmöjligheterna många och du har möjligheten att verkligen hitta de skepp som passar dig. Det finns slagskepp, kryssare, jagare och hangarfartyg. Dessa fyra klasser har lite olika för och nackdelar. Ett hangarfartyg är mycket klumpigt, går trögt och har mycket dåliga kanoner och ens några. Men de bär på vansinnigt effektiva attack- och torped flygplan som kan sänka de mest förstärkta skroven. Jagarna har en otrolig fart och manöverförmåga men tål knappast något. Det gäller att bemästra just sin fartygsklass och använda dess fördelar i stridens hetta.
Spelet påminner i grunden om alla dessa typer av spel. Utrusta dig med vapen, attackera fienden och var irriterad över att ditt lag samarbetar så dåligt. Om du nu inte kör i pluton med dina väl förtrogna och samspelta vänner. Du vinner på att antingen slå ut alla motståndare eller ta fiendens försvarszon av typen “Capture the flag”. Spelet går att köra utan att betala en krona. Men vill du så kan du köpa dig fördelar, så som unika skepp eller att du snabbare kan tjäna erfarenhet och därmed levla snabbare. Men du har ingen nackdel av att köra det som det är. Allt går att uppgradera och köpa för spelets egengenerade silver.
I detta spel blir taktikbiten mycket viktig. Det går inte att vara ensamt skepp mot tre andra, hur duktig du än är. För de plockar ner dig i bitar och lägger dig på havets botten långt innan du hunnit gjort någon större skada. Det är ett spel som kräver du läser av kartan och ser vad dina medspelare planerar, hur motståndarna formerar sig och att tänka långt i förväg. Att ta sig till andra sidan kartan tar någon minut så undsättningen kan vara långt borta.
Än så länge är det bara tre olika nationer du kan välja skepp från, Japan, USA och Sovjet. Men fler kommer liksom mer kartor. Det är relativt fritt från buggar, så tidigt ut efter den stängda betan. Och det kräver relativt lite av datorn för att fungera bra. Det återstår dock en del på att få ordning på lagbalansen. Det handlar i mångt och mycket om att det inte är så väldigt många spelare ännu. Men även hur de olika skeppen viktas mot varandra. Själv är jag mycket förtjust i ljudeffekterna där allt från bullrande kanoner till pingande sonars och skrikande brandlarm bidrar till en skön stämning i spelet.
Det som skiljer något från många spel i genren så som CS, Battlefield eller gamla Enemy Territory – förutom att det just är slagskepp – är farten. Gamla slagskepp seglar inte runt en ö i en handvändning och har du väl fått upp farten stannar de inte på en femöring. Det är långa avstånd, kanoner som når många kilometer och skepp som du måste planera innan när du vänder på så du inte rammar dina egna. Ett spel som väl passar en flerbarnsfar som inte har reaktionsförmågan att klara flinka tonårsfingrars reaktion. Men även det faktum att matcherna bara är max 15 minuter långa. Perfekt att kasta sig in en snabb omgång medans potatisen kokar. Men vem lurar man egentligen, det blir aldrig bara en omgång.
