Elden Ring hade inför sin release en enorm hype att leva upp till. Vi kunde överallt hitta artiklar och vittnesmål från personer som fått möjlighet att spela en liten del av spelet och de kunde inte nog försöka övertyga oss om att vi hade något alldeles särskilt att se fram emot. När denna artikel skrivs är vi drygt en månad efter release och i dagarna hade spelet drygt en halv miljon samtida spelare.
För den oinvigde är Elden Ring ett spel i en öppen värld, där du kallas tillbaka från graven för att ta dig an uppdraget att hela en trasig värld. Även om det inte är en rakt av uppföljare till Dark Souls-serien så är det en mycket tydlig vidareutveckling av tidigare koncept. Vi känner igen en hel del, även om mycket också är nytt. Förbered dig på att världen inte bara är massiv. Den är även fylld av hemlighet och skatter väl värda att utforska. Det finns flera olika klasser och koncept för karaktärsutveckling och du har stor frihet att designa en karaktär efter din spelstil. Rätt tidigt i spelet kommer även möjligheten att nollställa din karaktär om du känner att du vill testa något nytt. Tveka inte att konsultera någon resurs på nätet ifall du inte hänger med. Det är en hel del att ta in.
Efter att förberett mig väl och sett otaliga videos om de bästa valen att göra tidigt så började jag spela naken med endast en träklubba. Reddit hade skrikit “välj Wretch!” så många gånger att jag inte annat än kunde följa med på tåget. Nu var det bara att försöka överleva länge nog att komma någonstans i spelet. För en som spelat deras tidigare spel en del så gav denna extra utmaning mig rätt mycket behållning.
FromSoftware har verkligen imponerat på mig. Löftet att bygga en värld på denna skala och fylla den med så mycket innehåll hade jag svårt att tro. En spelare kan säkert spela igenom spelet och känna sig riktigt nöjd med att ha ha gjort så mycket, bara för att inse att det fanns en hel del mer att upptäcka. Du kan säkert även nöja dig efter att ha gjort hälften av zonerna och känna att du fått behållning för köpet. Det här är inte ett spel där du förväntas hitta alla saker och göra allt. Varje resa är unik. Spelet har även, lite beroende på hur man klassificerar det, uppåt 120 bossar och flera alternativa slut du kan låsa upp.
Det har debatterats länge och väl ifall detta spel är svårare än tidigare titlar av FromSoftware. Jag skulle säga att det inte nödvändigtvis är lättare men klart mer tillåtande. Väldigt lite i spelet är strikt obligatoriskt att klara vilket innebär att om du finner någon boss hopplöst svår kan du gå någon annanstans, fixa lite fler levels, mörda några andra bossar och sen komma tillbaka. Du har även möjlighet att genom multiplayer bjuda in andra spelare att hjälpa dig om du verkligen fastnat.
Något som jag kan tycka att spelet saknar är en journal. Det finns en massa NPC:er som i olika grad ger dig uppdrag eller har berättelser som du kan ta del av då de dyker upp flera gånger i olika zoner i spelet, förutsatt att du gjort rätt saker och hittat dem i rätt ordning. Det kan också vara oerhört otydligt vad du förväntas göra. Till viss del har denna kritik hörsammats då en tidig patch introducerade markörer på kartan där du kan se var du stött på olika personer. Slutet av spelet har även en del strider jag är rätt övertygad om kommer patchas för att helt komma till sin rätt. Vi kommer nog inte se några rena nerfs utan snarare anpassningar för att komma närmare den avsedda utmaningen.
En kan inte annat än att uppskatta Hidetaka Miyazaki och hans teams beslutsamhet i att fullfölja en vision av hur detta spel ska upplevas. Den resa de vill att du ska göra och de hinder du ska överkomma. Det känns som att de har integritet i sitt skapande.
Jag har fått slita och svära. Fyllas med adrenalin, tårar och eufori. För denna gång är jag klar, men vi ses igen Elden Ring. Vi ses igen.
