För deras egen skull, för allas vår skull – Häxorna på Ästad gård

Det stora kriget var fortfarande i de flestas minne. De fruktansvärda krigsbrott som häxor begått fick inte ske igen. En internationell konvention mot att använda häxor i krig hade skrivits på. Nu var det krig igen, och för att inte riskera en ny tragedi beslutades under hösten 1939 att alla häxor skulle interneras.  Nu är året 1941, 6400 häxor har internerats runt om i landet. Tjugofem av dem har satts på den gamla barnkolonin Ästad gård.

Lajvet Häxorna på Ästad gård är ett kvinnocentererat alternativhistoriskt lajv som skapades ur huvudarrangörens dröm.

Informationen om lajvet släpptes för några månader sedan och under den tiden har pepp för lajvet hållits i gång med hjälp av bland annat diskussioner och fotoutmaningar på lajvets facebooksida. Jag pratade med Arrangörerna  Karin Edman och  Linda Rosengren.

Jag: Börja med att berätta om er själva.

Karin: Jag är Karin Edman.

Även om många vet vem du är så kanske inte alla gör det. Berätta lite mer.

Karin: Jag är Karin Edman. Jag är en lajvare och före detta rollspelare från Skåne som bott i Göteborg de senaste femton åren. Jag började lajva ordentligt med Vampire i en lajvkampanj som fanns under väldigt många år i Göteborg. Där lajvade jag i över tio år. Började fantasylajva 2004  och hängde då mest med. Men har alltid varit en uttalade feminist.
När Linnéa Risinger fick en idé om ett Geek Woman Unite fast för lajvare, men kunde inte ta det själv tog jag den bollen. På den vägen är det. Man kan säga att jag är grundaren till Larp Women Unite och en aktivist, främst mot sexuella övergrepp, i svenska nördkretsar.

Och det här är min extremt goda väninna Linda.

Linda:  Jag är textilutbildad i Borås. Började lajva 2006 i Katariakampanjen. Det var där jag träffade Karin, och vi har haft väldigt roligt sedan dess. Jag är väldigt aktiv inom SCA där jag har en del ämbeten. Har börjat komma tillbaka till lajvandet igen tack vare Karin.

Förklara gärna mer om ämbeten.

Linda: Håller vissa rikstäckande ämbeten där jag tar hand om administrativa saker gällande utmärkelser, ordnar och sådant. Det är svårt att förklara SCA bara sådär. Gör man något bra får man en utmärkelse, och jag är ansvarig i Sverige att se att det kommer och händer.

Hur uppstod  idén till lajvet?

Karin: Jag drömde en dröm och gick online på Larp Women Unite och skrev ungefär: “Jag drömde så himla konstigt. En dröm som var så jäkla bra. Den hade säkert funkat som ett lajv. Det är under andra världskriget och jag var en häxa som var internerad för att häxkraft är farligt och användes under första världskriget. Jag är med i en arbetsgrupp där gruppledaren är jätteelak mot mig. Min roll är väldigt laglydig och går och förnyar runor hon har på armen och är på väg till sjukvårdstältet där det finns något som heter helare. Just då anländer det två diplomater till lajvområdet “ Folk var väldigt entusiastiska och sa att det går att göra till ett lajv. Grundkonceptet är redan klart. Jag kan vara så att i bland när jag får en dare tar jag den. Så jag tänkte: “Ja, jag ska göra ett lajv av det.” Och på den vägen var det.

Linda: Jag kom först in som rådgivare då jag själv är wiccan och har erfarenhet kring den moderna synen på häxor. Därifrån utvecklades det allt mer.

Karin: Linda är väldigt van som arrangör inom SCA.Vet vad som behövs för ett arrangemang i den här storleken på 40-50 deltagare. Många lajv är mer i stilen, kom till den här ängen i skogen och vi är trehundra personer. Lindas erfarenhet ligger mer i att hyra en lokal med lite högre standard.

Linda: Hur roddar man maten? Hur roddar men bekvämligheter och det praktiska.

Karin: Och att delegera.

Lida: Precis, och att se att alla kommer till platsen.Praktiska saker. Att de har kläder som passar för tidsepoken.

Karin: Att folk tycker att det är roligt och inte jobbigt med kläderna. SCA är kända för att det är inspirerat av , inte nödvändigt vist helt korrekt.

Linda: Vi brukar prata om tre meters-regeln, ser det bra ut på tre meter är det okej.

Karin: Det tycker jag är en bra regel för historiska lajv också. Jag och Linda vet även att vi har kemi ihop och jobbar bra. Eftersom jag gör ett kvinnocentererat lajv så gör jag det gärna ihop med en tjejkompis.

Utveckla gärna mer om hur det är kvinnocenterat.

Karin: Ja vi bryr oss inte så himla mycket om män. Vi har inget emot män, men alla roller skrivs som kvinnor i grunden. Oavsett vad du har för offkön kommer du tilldelas en kvinnlig roll om du inte säger att det ska vara en man. Anledningen att ingen av rollerna på ytan är ickebinär är de fördomar som fanns på fyrtiotalet. Rollerna kan vara hur de vill inuti huvudet. Men vi vill att spelaren svarar på frågan hur de vill  att andra uppfattar rollen.

I grunden är det ett kvinnofängelsecenario och då blir det kvinnocentereat. Det är inte ett separatistiskt evenemang men det görs för kvinnor av kvinnor.

Linda:  Vi exkluderar inte.

Karin: Nej, man är jättevälkommen att anmäla sig att komma på lajvet som man.

Linda: Men vi vill att det ska vara för kvinnor. Det finns redan så mycket arrangemang där män prioriteras

Karin: Ofta osynligt. Män prioriteras väldigt ofta, speciellt i historiska evenemang och extra mycket när det handlar om världskrigen. Utan att folk tänker på det. Om det påpekas använder man historisk korrekthet som ursäkt för varför scenariot ser ut som det gör. Vi vill vända på det och köra i en kvinnofängelsemiljö.

 

Berätta lite mer om lajvet.

Karin: Det kommer vara mellan fyrtiosex och femtio deltagare. Vi är lite begränsade av sängplatserna på Ästad 4h-gård. Vi försöker hitta lösningar för sovplatser. Det finns ett riktigt hotell precis i närheten. Vi kan sätta ett större tält för de som kan sova kallare trotts att det är november. Vaktmästaren ska se var man kan sätta tältsängar utan att bryta mot brandsäkerheten. Jag har dock svårt datt se att det kommer över femtio personer.

Grupperna som finns är framförallt witches och staff, alltså häxor och personal. Häxorna utgör halva lajvet med tjugofem roller. Sen finns det åtta militärvakter, två till tre roller i administrationen ovan dem. En sjuksköteske- och läkargrupp på mellan fyra och fem roller och fyra till fem roller i köket. Det finns även några extraroller så som barnmorska och präst, jag ska skriva diakonissa. Kringroller som kan plockas bort eller läggas till beroende på hur många som anmäler sig. Det kommer även finnas dubbelroller  i och med att det finns övernaturliga roller.  Går en roll inte att spela  tjugofyra timmar så har lajvaren även en vanlig roll  så den inte missar sjuttiofem procent av lajvet.

 

Vad förväntar ni er av lajvarna.

Karin: Vi har skrivit det tydligt på hemsidan under varje rollkoncept. dessutom, det som Linda nämnde tidigare med tre meters-regeln. Det ska vara en dräkt som ser ut som 40-talet, men det behöver inte vara korrekt. Det är som man ser på film och tv, det dramatiska 40-talet. Vi försöker hjälpa till med bilder och Linda undersöker även om det finns ett intresse för en studiecirkel i att sy egna enklare klänningar.

Linda: Det kan ofta bli det billigaste alternativet.

Karin: Ett intresse till att åtminstone klä ut sig till en fyrtiotalsmänniska. Och att ordna sitt hår på ett sätt som ser rätt ut. Till vakterna har vi försökt ordna fram 1939 års uniform. De är i lite olika storlekar så de kommer behöva korrigeras av lajvare när vi väl kommer fram till området.  Knappar som behöver sys i och sömmar som behöver lagas. De har donerats av Göteborgs artilleriavdelning

Vi kommer skriva roller till folk , vi har förväntningen att de läser igenom och spelar dem ordentligt. Vi är tydliga med vilken del av rollen som är viktig för att lajvet ska funka. Skriva ner vad vi vill att lajvaren gör rent fysiskt, praktiskt, materiellt.

Linda: När folk har anmält sig har de fått skriva en motivering till varför de vill spela rollerna och så försöker vi passa in vad de skriver och hur de beskriver sig med de roller som redan finns.

Karin: Önskemålen ingår i vår rollskrivandeprocess. Det är dumt att skriva en roll som ingen vill spela.

Linda: Jag finns även för att hjälpa folk när de undrar om något är historisk korrekt. Om det funkar. Den hjälpen kan jag ge efter min egna efterforskningar.

Karin: En annan ska vi förväntar oss är att deltagarna följer de regler som sätts upp. Som exempel gällande allergier, vi har bland annat en allergisovsal. Vi kommer kanske fatta annorlunda beslut än många andra lajv gör. Det gör vi med eftertanke och research bakom. Det säger man inför alla lajv, men det är viktigt den här gången.

 

Varför ska folk komma på ert lajv?

Linda: Lajvarna kommer uppleva en historisk känsla om hur det var att vara där på den tiden. Åka i en tidskapsel tillbaka till 40-talet. Känna känslan av att vara annorlunda och samhörigheten i det.

Karin: Ett fyrtiotal där kvinnor är mycket farligare och mäktigare än de sågs som. Uppleva kriget och beredskapstiden utan att det hela tiden handlar om män. Vi använder oss av alternativhistoria för att befria oss från idéerna om hur det ska vara när man berättar om anda världskriget.

Linda: Då hade män chefsposter, men här vänder vi på det så kvinnor också kan ha det.

Karin: Det betyder inte att sexismen är borta. Den finns där men de materiella förutsättningarna har genom magin förändrats.

 

Hur hanterar ni den rasism som var så påtaglig under tiden?

Karin: Vi har kommit på vilken metod vi ska använda. Det finns såna där blågula band att köpa till studentfirande och liknande. Alla deltagare får själv bestämma, oavsett hur rollen är skriven, att ha på sig ett band eller inte. Bandet betyder att rollen ser så svensk ut att ingen tvivlar. Väljer man att inte ha bandet vill man ha spel på att man ser misstänkt osvensk ut. Den där misstänksamheten, en svensk tiger. Det spelet får man om man väljer att inte ha på sig ett blågult band.

Linda: Det är alltid deltagaren själv som väljer om det ska spelas på.

Karin: Har man ett blågult band så är det ingen tvekan. Det är inte ens ett ämne folk tar upp med en att man skulle förråda Sverige.

Vi är ganska nöjda. Att i stället för att markera ut etnicitet markerar man ut svenskhet. Att ta på sig bandet är en markering att inte vilja ha spel på etnicitet. Det går även bra att välja om under lajvet. Har man öppnat upp för spel på misstankar för landsförräderi  men sen inte tycker att det är kul längre går det bara att komma till oss och få ett band så slutar andra spela på det.

 

Något mer ni vill säga? 

Karin: Vi vill jättegärna ha internationella deltagare. Speciellt är vi intresserade av finska deltagare. I fiktionen är det så alla häxor som är inom sveriges gränser interneras. Det handlar inte om nationalitet utan var de befinner sig fysiskt när beslutet fattas. Därför skulle det vara roligt att ha folk från alla möjliga delar av världen som tycker det låter som ett roligt lajv.

Linda: Det är även därför vi skriver så mycket på engelska både på hemsidan och facebook, för att främja internationella deltagare.  

Karin: Och även främst för att vi vill ha finska deltagare som kanske inne har lika stor chans att förstå svenska som norska och danska deltagare kan ha. Då kan vi även nå bortom norden.

Anmälan har öppet till den 22 juni, och så kanske vi förlänger till den 28 och det är för att vi vet lite om hur lajvare kan vara. Dels att de kan glömma vilken dag det är och även de vi redan snackar med som kanske tänker att de ska anmäla sig senare. Vi går ut med att om vi kanske behöver jaga en funkis kan även andra anmäla sig.

Vår urvalsprocess kommer vara en blandning av lottning och svågerpolitik . Det beror på att vi fått ganska mycket hjälp att få i hop allt och vi vill belöna de som hjälper. Vi har inte ekonomiska möjligheter att ge folk ett gratis lajv men de kan bli belönade med garanterad plats.

Tack för intervjun, och lycka till. 

Är ni läsare sugna på att utforska ett alternativt 40-tal med internerade häxor så hittar ni länkar till mer information och anmälan i faktarutan.