Den Nordiska sagatraditionen tycks kräva just skandinaver för att återges till sin fulla rätt, för samtidigt som nordamerikanska spelutvecklare pumpar ut vikingaspel med den ena fantasifulla varianten efter den andra är det bara här på hemmaplan man tycks förstå att respektera källorna.
Expedition: Vikings av danska Logic Artists ApS är nämligen inget mindre än ett rollspel med turordningsbaserade strider med stor vikt på autenticitet, vilket gör mig såld – likt en fånge på trälmarknaden.
Ett inte helt lätt uppdrag då man valt att låta dig försvara ett fiktivt ättehövdingaskap i vikingatidens mest intensiva region, där dina hjältar förväntas karva ut ett rykte i en redan överambitiös hjältevärld. Inledningsvis ger spelet inte intrycket av att vara något unikt, bortsett från sin historiska setting. Logic Artists har tidigare förlagt spel i historisk miljö och även om deras förra spel Expeditions: Conquistador sålt i över 200.000 exemplar så står det sig relativt slätt i internationella mått. Därför blir det extra intressant att se vilka kvaliteter vi kan förvänta oss i detta vikingaepos.
För det är tydligt att det är ett epos vi förväntar ta oss an. Den mäktiga musiken är baserad på blåsinstrument vilket likt The Banner Saga gör att man liksom drömmer sig bort även om det inte händer så mycket på skärmen för tillfället. Att vi dessutom får nosa på både det enkla basbyggandet, i form av att du får använda insamlade resurser att utveckla din hemstad i kombination med upptäckandet av världens ytterområden ger förhoppningar om något stort. Medan du uppför uppdrag i Danmarks hemland så pockar legenderna om landen i väster på uppmärksamhet och även om du känner dig säker på dina historiekunskaper så kittlas du genom att enklare övernaturligheter presenteras på ett smakfull sätt, helt i enlighet med den nordiska sagans tradition.
Under de åtskilliga timmar jag hunnit spela har jag alltså hunnit fara fram och tillbaka i Danmark och handskats med både smått och stort i min, samt mitt följes strävan att både bekosta en resa västerut samt bygga upp vårt huvudsäte. Samtidigt som den danska storpolitiken gör sig påmind måste jag ta ställning till hur min heder tar stryk av att plundra lik vid fel tillfällen och det krävs ständigt beslut om hur man ska handskas med situationer så att de olika viljorna i ens följe görs till viljes. Moralen är överhängande hela tiden, vilket understryks då varje paus följet tar har ett eget spel där lägret sätts upp och försvaras och mat införskaffas mer eller mindre framgångsrikt.
Alla dessa nivåer av spelet, med blandning mellan det lokala och världspolitiska, illustrerad i allt från turordningsbaserade taktiska strider och övergripande taktiska val i besättandet av den närmsta hirden eller färdvägar och vidareutveckling gör helheten spännande och komplext. Det gör att när du väl får vandra vidare till nästa kapitel i den övergripande ramberättelsen smärtar det nästan att lämna det du vårdat bakom dig. Hittills har alla karaktärer och uppdrag dessutom varit väl utbroderade, vilket spär på sagan rejält, för när dina medföljare drar med dig med i sina förehavanden och vedermödor så blir vart och ett av dina beslut extra viktiga för att du ska dras in i att spela den roll du valt att staka ut. Ett stort plus är att spelet är könsneutralt på ett smakfullt sätt. Visst sker det att kvinnliga hjältar lyfts fram, men hittills har det inte skett mer utmärkande än om någon skulle framhävts för traditionellt manligt tillskrivna egenskaper och framförallt så har tycks spelet inte ha någon mekanik för att skilja på manliga och kvinnliga karaktärers möjligheter.
Jag är som sagt såld, för även om min historiska ådra såg fram mot ett vikingaepos, så är min rollspelsådra svårflirtad. Jag har inte blivit riktigt uppslukad av ett rollspel sedan 90-talet, för även om både Wastelands 2 och The Banner Saga gjorde mig lycklig in i själen så var det inte för rollspelsmomenten utan för helheten. Tvärtom så fann jag vid många tillfällen att jag precis som vanligt i datarollspel gäspande klickade mig vidare i dialogerna. Här är jag däremot intresserad av vad som sägs överallt och om Logic Artist bara, gärna innan releasen 27:e april, lyckas komma till roten med alla de buggar som exempelvis gör att strider och dialoger inte alltid laddar, utan man måste starta om, så kan detta rollspel i sin kombination av det lilla och komplexa bli ett av, om inte rentav det bästa historiska digitala rollspelet genom tiderna.
