När blir ett positivt stöd med expansioner och uppdateringar för aggressivt och urvattnande för spelet?
Kan det alls finnas för många spelexpansioner och tilläggsprodukter eller handlar det i så fall bara om att låta bli att köpa?
Kungen av spelexpansioner heter sedan 1993 Magic: The Gathering. Med ungefär 600-1000 nya kort varje år och numer över 16.000 unika kort gör det spelet så svårt att överblicka att turneringar oftast enbart tillåter de allra senaste expansionerna. Det innebär dock också att spelarna ständigt måste köpa på sig nya kort för att alls få delta.
Mästarna på figurspelsnivå, Games Workshop, skapade Warhammer Fantasy Battle-världen 1983, Science Fiction-ditot Warhammer 40k 1987 och har ända sedan dess månglat ut figurer i en aldrig sinande ström. De har dock valt en till synes lite vänligare inställning till samlarkonceptet i och med att tillåta flera äldre miniatyrer att återbrukas i nya regeluppsättningar, så att man fortfarande tillåts spela om man bara köper nya regler. Det skjuts dock lite i sank i och med påtaglig power creep (när nya enheter förskjuter balansen och gör äldre enheter sämre). Förra året bestämde de sig dessutom för att bokstavligen förgöra hela den förra Warhammer Fantasy-världen i en stor explosion. Allt för att ersättas med en helt ny fantasyvärld kallad “Age of Sigmar”. En spelvärld som gav högljudda ramaskri från tidigare fantaster, som eldade upp sina gamla arméer i protest (se video).
Fantasy Flight Games, tillkännagav nyligen den tionde vågen av expansionsskepp till deras megahit X-Wing: Miniatures Game. De har nu nått över 50 expansioner. Å andra sidan har spelet ändå funnits ute i fyra år, medan deras storebror på många plan, Star Wars: Armada, släpptes förra året och redan fick en femte våg av skepp utannonserad.
Men är det ett problem? Förutom de direkt drabbade, som försöker hänga med metaspelet på turneringsnivå med alla nya skepp, kort och eventuell power creep, påverkar det alls de vanliga spelarna? Kanske. Kanske inte. Spelen är ändå så direkt uppbyggda som samlarspel att det är svårt att hålla sig i från power creep och ny spelmeta, såvida man inte kommit till en pakt att inte använda nya skepp i sin egen spelgrupp.
På den andra sidan av spektrat hittar vi Dominion från 2008, som verkligen inte är ett samlarkortspel. Dominion fick ändå nyligen sin tionde expansion, vilket får det totala kortantalet att närma sig 4000, fast då varje spelare inte ansvarar för sina egna kort under en match, så handlar det här mer om att hålla sin plånbok i schack och bestämma sig för om man verkligen behöver fler expansioner.
Vad tycker ni? Kan man någonsin få för många spelexpansioner till sina favoritspel?