Parkbyggarliret med förhistoriska djur får en uppföljare. Vi har modifierat DNA, inkuberat och släppt lös dinosaurier för att skapa underhållning och kaos. Frågan är – var det underhållande – eller bara kaos?
Jag ska vara den förste som erkänner att när Jurassic World Evolution kom 2018 var jag bland de som var allra mest euforisk. Mitt i en pandemi fick jag en möjlighet att på nytt grotta ner mig i min gamla dinosauriekärlek. Det första spelet var både stabilt och underhållande och jag minns att många timmar försvann på de grönklädda öarna fulla av förhistoriska monster. Förhoppningarna på uppföljaren är därför stora.
Utvecklarna Frontier Development har utöver förgångaren Jurassic World Evolution också släppt Planet Zoo, Cat Park Tycoon och Rollercoaster Tycoon 3. Jurassic World Evolution är deras vana trogen alltså ytterligare en parkbyggare för en spelare. Som i de flesta parkbyggare har du en budget att förhålla dig till, besökare att göra nöjda och små och stora problem att hantera, inte minst dinosaurierna. Dessa kan antingen infångas i närliggande områden eller processas fram genom att forska, gräva fram fossil, extrahera DNA, modifiera DNA och till sist inkubera och släppa ut dina nya vänner. Det är en process i flera steg, och här i ligger en av spelets utmaningar. Alla delar behöver hanteras med vetenskapsmän och en av dina huvuduppgifter blir att styra upp deras tid effektivt. Det är till en början kul – men under den större delen av spelets senare delar känns det mest som en dryg flaskhals där du mest sitter och väntar på att dina vetenskapsmän ska bli klara. Det kan tyckas avslappnat och okej – men lägg då till att dina befintliga dinosaurier blir äldre och dör under tiden och de är långt från gratis att ersätta.
Själva parkbyggandet är roligare. Det är lätt att navigera menyerna och byggnader, vägar, inhägnader och elsystem är smidiga att få som man vill. Vardagstricken blir att bygga hotell och besöksturer med utsikt över dinosaurier, toaletter och säkerhetsbunkrar och butiker inom rimliga avstånd och inhägnader som är överskådliga. Du kan i väntan på dina vetenskapsmän också lägga tid på att dekorera både inhägnader och fria ytor – men själv fann jag aldrig varken nytta eller nöje i det, trots att valmöjligheterna var många.
Roligast är att hantera dina dinosaurier. De är om möjligt kräsnare än dina besökare. Till att börja med äter de inte vad som helst. Löv, blandade fibrer, nötter, fisk, hajar, dött kött eller levande lockbeten ingår i den mångsidiga dieten när de inte vill tugga på varandra. Inhägnaden du placerar dem i behöver också ha rätt underlag, storlek och tillräckligt starkt stängsel. Annars blir det snabbt lite väl spännande att besöka din park. För en sak behöver ni förstå omgående – missnöjda dinosaurier är inte som giraffer och zebror som lägger sig och sover när de inte gillar läget. Dinosaurier skapar kaos. De går lös på varandra, på stängsel och om du ger dem möjligheten – på dina besökare. Se därför till att dina dinosaurier är nöjda. Hela tiden. För att göra det ytterligare komplext gillar inte alla dinosaurier varandra – inte ens gräsätarna. Att sätta en handfull vanligtvis fredligaTriceratops som grannar till lika många snälla Stegosaurusar är som exempel ett recept för kaos. Kul att titta på, inte kul för plånboken.
Nytt i uppföljaren är möjligheten att bygga dammar för vattenlevande dinosaurier (egentligen marina reptiler) och aviarium för flygande dinosaurier (egentligen Pterosaurus-familjen). Det är kul nya inslag och att se din första Pteranodon ta sina första vingslag eller din första Mosasaurus sätta i sig sin första haj skapar lite pirr i magen – antagligen också hos dina gäster.
Ljudbilden i spelet är tillfredställande. Du känner igen orkestrarnas noter och röstskådespelarna gör över lag ett bra jobb för att efterlikna sina original från filmerna. Stabiliteten och den grafiska prestandan är en annan historia. Först ska det nämnas att jag testar spelet på en Xbox One X – den har såklart begränsningar i jämförelse med en fet speldator. Men – det här spelet har problem i sin konvertering till konsol. När mina parker börjar närma sig dryga 100 dinosaurier så laggar spelet en hel del och den grafiska presentationen dippar hårt. Det kraschar ett par gånger och min markör låser sig vid fler än ett tillfälle. En snabb sökning visar att jag inte är ensam. Reddit, Steam och diverse andra forum har hundratals rapporter om liknande bekymmer. Det är ledsamt – särskilt som föregångaren var utan samma problem. Det känns ofta som om jag sitter och spelar ett hafsverk som skulle kunnat nå betydligt högre höjder om det bara fått en noggrannare bearbetning innan släpp. Eller som jag inledde, i den här aspekten bjuder spelet tyvärr på betydligt mer kaos än underhållning.
Innehållsmässigt är det annars helt okej. Huvudkampanjen är extremt kort. Du klarar den på en kväll, men utöver det finns fina filmåterblickar i form av scenarier, utmaningar och en öppen och fri sandlåda att ta sig an. Dinosaurierna är runt 80 i antal och det räcker långt sett till livslängd.
Allt som allt landar därför omdömet i ett nja. Har ni spelat Jurassic World Evolution och tycker det är livets spel, så kan ni absolut köpa det här också. Särskilt om ni spelar på dator eller den senaste generationens konsoler. Men är ni nya i genren eller sitter på en äldre maskin så måste jag tyvärr rekommendera föregångaren, Jurassic World Evolution var helt enkelt bättre förr. Jag vill dock avsluta med att påminna om att det handlar om dinosaurier – och dinosaurier är alltid skitkul.
