Barn och ungdomar som spelar upp till en timma dataspel om dagen är mer välanpassade än de som inte spelar alls samt än de som spelar mer än halva sin fritid.
Detta enligt en studie gjord vid Universitetet i Oxford, som samtidigt konstaterar att dataspelens påverkan på barnens utveckling är “mycket små” jämfört med mer “varaktiga” faktorer.
‘Electronic gaming and psychosocial adjustment’, som publicerades i tidskriften Pediatrics, är utförd med underlag av 5000 unga, hälften pojkar och hälften flickor, i Storbritannien. Den påvisar inga positiva eller negativa effekter på de unga som spelar måttligt, det vill säga mellan 1-3 timmar om dagen. Däremot säger alltså studien att både positiv eller negativ påverkan av dataspel är mycket små jämfört med faktorer som om barnet kommer från en dysfunktionell familj, barnets skolförhållanden eller man har fattiga hemförhållanden.
Man menar sig vara först med att studera både de positiva och negativa effekterna av dataspelande med ett representativt snitt av Storbritanniens 10-15-åringar. Dessa fick bland annat frågan hur mycket tid de spenderar med konsol- och datorbaserade spel. Samma grupp fick även svara på frågor som syftar till att mäta hur tillfreds de var med sina liv, sin hyperaktivitetsnivå, koncentrationsförmåga, empati och hur de kommer överens med sina kamrater.
Resultatet visar även att tre av fyra Brittiska barn och tonåringar spelar dataspel dagligen och att de som spenderar mer än halva sin fritid med elektroniska spel inte var fullt så välanpassade som snittet. Studien spekulerar om huruvida detta kan bero på att de försummar mycket av andra berikande aktiviteter och eventuellt även utsätts för opassande innehåll som är avsett för en vuxen publik.
Samtidigt, när man jämför med de som aldrig eller sällan spelar, så visar det sig att de som faktiskt spelar upp till en timma om dagen också är de som anser sig vara mest nöjda med sina liv. Dessa verkar också ha färre problem med vänner och känsloliv, samt visar mindre tendens till hyperaktivitet.
Studiens författare, Dr Andrew Przybylski från Oxfords Internet Institut säger:
Dessa resultat stöder tidigare laboratoriebaserade experiment som främst har fokuserat på de negativa aspekterna av att spela digitala spel. Detta då en hög konsumtion av dataspelande bara tycks vara svagt länkad till barns beteende i den verkliga världen. Likaså att de små positiva effekter som vi observerat från måttligt dataspelande knappast kan kan stödja idén om att digitala spel självt skulle kunna hjälpa barn att utvecklas i en mer och mer digitaliserad värld.
Några av de positiva aspekter som identifierats i tidigare spelforskning återspeglas i våra data, men effekterna är så pass små att eventuella fördelar möjligtvis är begränsade till vissa särskilda spelgenrer. Fortsatt forskning krävs för att närmre titta på de attribut som gör spelen utvecklande eller skadliga. Det är även viktigt att identifiera hur sociala förhållanden som familj, vänner och samhället påverkar hur spelupplevelserna påverkar unga människor.
Text: Frank Isaksson
Foto: Marcelo Mokrejs
