Ingen kan ha missat den enorma boom Pokémon Go fått de senaste veckorna. I nyhetsrapportering och sociala medier stormar kommentarer om detta fenomen och alla tycks precis lika tagna på sängen över vilka möjligheter spelen har. Men allt kan inte passa precis alla och därför ger Spelkult dig 10 alternativ.
För vad gör du om du faktiskt ser finessen med att ett spel både inspirerar till rörelse, men också till att förenar människor samtidigt som du kräks över det monotona jagandet av slumpmässigt utplacerade fickmonster som speltekniskt inte går göra mycket mer med än att hamra på i lite olika uppgraderingskombinationer? Är du förpassad tillbaka inomhus till spelkonsolernas rörelsekameror eller de mer osociala VR-hjälmar?
Nej, det finns gott om alternativ och säkerligen något som passar alla!
Förstärkt verklighet (Augmented reality) och framförallt Platsbaserade (Location Based) tjänster är inte på något sätt nytt. Det har bland annat funnits tjänster som genom telefonen visat närmaste tunnelbanestation eller restaurang, men av förklarliga skäl slog de inte genom med dunder och brak. Det är trots allt enklare att navigera sig fram efter en gängse standard (läs, gammal hederlig karta/karttjänst) än att dra ner en specifik app, bara för att du för tillfället är lite hungrig eller social.
Men flera av dessa olika tekniker har också funnits i diverse spel under många år. Om vi ska förhålla oss till det fenomen som gör att Pokémon Go (vidare kallat Po:Go) upplevs så unikt av den breda massan, det vill säga att det är baserat på den position du hela tiden har och gärna rör på fläsket något, så finns det ett helt gäng relativt kända och använda spel.
Här presenteras de utan inbördes ordning.
(1) Ingress
Faktum är att Po:Go baseras helt på ett av dessa. Företaget Niantic som licensierat dessa fickmonster i din telefon är nämligen ett dotterbolag till Google som under en viral marknadsföringskampanj 2012 släppte ett spel som kombinerade platsbasering och förstärkt verklighet under namnet Ingress (till Android och iOS). Jag minns att det var ganska stor uppståndelse när det kom, men vill nog påstå att det inte slog igenom till 100% av två anledningar. Dels var det lite lite för tidigt ute, precis alla bar inte med sig sin telefon precis hela tiden och dels fanns det inledningsvis enbart tillgängligt till Androidtelefoner, vilket gjorde att “alla ens kompisar inte kunde luras med” (som en bekant besviket uttryckte sig när tiden begav sig).
Annars är Ingress ganska likt Po:Go. Två sidor kämpar om herraväldet av en massa “portaler”. Ingress har dock mer slumpmässig kraftuppsamling, men mer funktioner där man kan utmanövrera sina motståndare genom att muta in landområden och portaler i olika kombinationer. Det är satt i en mer futuristiskt inspirerad miljö vilket säkert tilltalar många som inte skrattar ihjäl sig av Japanska fickmonster. Man har alltså tagit hela den här motorn, inklusive de “portaler” som finns utplacerade runt i världen och satt Po:Go “stops”/”gyms” på samma ställen. Så på sätt och vis kan man alltså spela Ingress och fortfarande uppleva den sociala biten från Po:Go eftersom man stannar till på exakt samma ställen. Jag reserverar mig dock inför framtiden, eftersom Po:Go blivit så stort börjar nu dess spelare föreslå nya stops. Det är osäkert (dessutom ganska otroligt på grund om speltekniska anledningar) om dessa kommer dyka upp även i Ingress.
(2) Geocaching
Även om alla inte har full koll på vad det innebär så har de flesta hört talas om begreppet Geocaching (Tillgängligt till alla former av GPS-positionerare, alltså ej enbart iOS och Android). Tyvärr är det också det spel jag hört mest referenser till när folk försökt förklara Po:Go-fenomenet. Det eller orientering. Inget av dem känns helt rätt. Geocachingens styrka är mer att det är en social skattjakt och att det inte är helt beroende av mobiltelefon (med eventuella merkostnader i telefonmodeller, batterier och abonnemang). De utplacerade “cacharna” är utplacerade vid intressanta platser av spelarna själva som i olika forum ger ledtrådar och positionering så att andra kan söka upp dem. Du måste alltså fortfarande ta dig till platsen, främst för att se vad som är gömt på platsen och ibland på plats lösa en uppgift. Men det har dessutom ett moment som inget av de andra nämnda spelen har och det är en otroligt utarbetad ge & ta-mentalitet. För när du väl hittat en cache så förväntas du gärna fylla på den med något minst lika fint och inspirerande som när du kom dit, om det inte är en fast cache, vars status behöver uppdateras så att den är fortsatt fräsch. Man känner sig ofta inbjuden till någon annans lilla kalas på något sätt och många finner detta ytterst tilltalande. Denna sociala aspekt återspeglas på att det sker en hel del arrangemang där man gör mer intensiva “banor” så att man har anledning att träffa likasinnade.
(3) Turf
I detta är det svenska företaget Andrimon:s Turf lite likt (Finns på Android och iOS, men ska icke förväxlas med Turf Wars – se nedan). Det här är och har alltid varit mitt favoritspel i denna lista. Turf är mer likt en en kombinerad herren på täppan och global trim-orientering med ständigt uppdaterade resultatlistor och samtalschattar, både globala, regionala och lokala. Man ska helt enkelt ta över och hålla förutbestämda “zoner” som man enbart ser i telefonen. Dessa är utplacerade i ett jämnt fördelat nätverk i alla tätorter över hela världen, men mestadels i Sverige och dess närmsta grannländer då det kritiska massan spelare utan tvekan är störst i Sverige. Det som vissa upplevt som en nackdel och kanske anledningen till att det inte slagit igenom till tusen, är dess individuellt tävlingsbaserade moment, som av naturliga anledningar passar olika.
Det är nämligen bara en som kan inneha en zon åt gången och blir snabbt ganska osocialt att spela tillsammans på plats. När man tar över en zon får man olika mycket poäng, beroende på hur konkurrensutsatt den brukar vara. Zoner som det krigas mycket om ger mycket poäng till innevarande ägare varje timma och zoner som inte så många brukar ta sig till ger istället en uppmuntrande klump poäng just för att du tar över den. Men man får alltid poäng för både övertagande och innehav varje timma. Men det som utmärker Turf mest är nog ändå att man kan se varandra på kartan och därmed köra lite taktikspel genom att springa före och plocka zoner framför näsan på varandra. Utöver detta finns det egentligen inte så mycket regler, men det är tydligt att man förväntas ta zonerna med muskelkraft eftersom 99% av dem finns utmed gång och cykelvägar.
(4) Zombies, Run!
Zombies, Run! (till iOS och Android) är egentligen inte ett spel likt de ovan. Det bryr sig nämligen inte så mycket om vad som händer i omgivningen mer än att du rör på dig fysiskt. Du kopplar på denna app och pluggar in hörlurarna så du stänger av verkligheten något till motionsrundan och får olika intensivt berättade storys berättade för dig, med utstuderade ljudeffekter av diverse övernaturliga läskigheter som ska få dig att få upp pulsen så pass mycket att du anstränger dig mer än du annars hade gjort. I appen finns olika inställningar och uppdrag så att du både kan anpassa till din egen bristningsgräns, men även så det passar de förhållanden du springer runt i.
Jag känner till åtskilliga soffpotatisar som tagit sig över den förbannade tröskeln till att börja röra på sig med denna enkla app.
(5) Turf Wars
Vill man fortfarande känna sig som “King Da Hood”, men ha lite ytterligare soffliggarspel så finns också TurfWars (till Android & iOS) där du fysiskt behöver åka runt och muta in platser och ta uppdrag så att du har kraft att försvara dina områden hemifrån köksbordet. Du behöver alltså inte hela tiden vara ute på plats, men istället har det mer mer spelmoment än i det svenska Turf (där du enbart vinner på att vara i rörelse).
Latmaskarnas appar
Om man mot förmodan tycker Po:Go är värsta grejen, men man ändå backar för att det inte är särskilt värt att röra på fläsket så finns det några alternativ för er också.
(6) Parallel Kingdom (Android & iOS) tar din position och låter dig utgå därifrån i en google-maps baserad medeltidsvärld. Du bygger lite baser och muttrar runt och hittar skatter och fiender, både datorfiender och mänskliga fiender som gör anspråk på dina territorium. Gillar man inte fantasy-temat så finns samma spel i (7) Parallel Maffia (Android & iOS), där du får försöka dig på att bli ditt områdes motsvarighet av Al Capone, fast i en mycket oskyldigare telefonskärmsvärld.
Till listan kan nämnas några titlar som jag faktiskt inte haft tid att ge mig på ännu:
För den som vill ha lite mer utmaning borde nästa spel passa bäst. Nämligen (8) Resources Game (Android) där du läser av din virtuella omgivning efter olika resurser och sedan omsätter dem i olika produktioner och handelsprocesser. Det här är ett ganska avancerat spel för den mer rutinerade (läs vuxne) spelaren, men samtidigt verkar vara det mest avancerade jag hittat därute.
Ett annat verkar vilja överföra monopols genomslag med din näromgivning. I (9) Landlord Real Estate Tycoon (iOs) ska du alltså k
öpa och spela om de hus (och landmärken?) i din omgivning mot andra spelare i närheten. Som jag förstår har dock detta spel inte fått jättegenomslag i Sverige ännu. Men det är också ett av de yngsta spelen i listan, så vad som helst kan hända.
I det sistnämnda spelet får du känna dig som en riktig “Ghostbuster” för i (10) SpecTrek (för Android) ska du helt enkelt jaga augmenterade spöken i en google map-baserad omgivning. Precis som Zombierun känns det tveksamt för den lättskrämde. Eller förresten, jag är osäker. På olika screenshots så verkar det ganska tamt.
Men i övrigt borde inget vara tveksamt. För det finns i egentlig ingenting att skylla på att du inte rör dig, för hjälpmedel finns för den som inte känner sig hugad. Sedan må det vara hänt att spelmomenten i de flesta av dessa ligger en bit bakom sina större skärmfränder. Men varje steg är ett steg i rätt riktning.
Har du koll på fler spel? Eller har du spelat något av spelen i listan och vill tillägga eller ändra något påstående? Tveka inte att lämna en rapport så försöker vi hålla listan uppdaterad!