Ethan Winters har inte haft det lätt, efter en traumatisk upplevelse i USA har han dock börjat ett nytt liv i en oklar del av Östeuropa. Men familjelyckan håller inte länge när hans älskade fru skjuts ner och han och lilla bebisen Rose kidnappas.
Det ska dock visa sig att kidnappningen även den går fel, Ethan vaknar upp efter en bilolycka där alla andra verkar ha dött fruktansvärt, så han pulsar genom snön, till en mystisk by, till synes övergiven. Men något lurar i skuggorna, något som inte är mänskligt.
Resident Evil : Village är en direkt uppföljning på Capcons Resident Evil 7: Biohazard. Dock så kan man se en sammanfattning i början så det är inget krav att ha spelat det föregående spelet. Sjuan var riktigt läskigt och skaparna har sagt att det försökte få en bättre balans i Village. Personligen tycker jag att de dragit ner lite väll mycket på det läskiga. En del är på riktigt obehaglig, men majoriteten av spelen är action i en gotisk och grotesk värld. Men det kryper sällan under huden så som andra skräckspel kan göra.
Tyvärr går det inte att ändra svårighetsnivå. Jag valde att spela för lätt då jag hört att en del i början skulle vara ganska svår. Dock gjorde det att resten av spelet var allt för lätt. Det hade varit skönt att kunna ändra för att öka utmaningen. Men jag orkade verkligen inte spela om tiden jag redan lagt.
Framförallt så gillar jag estetiken i spelet. Det är många saker som klickar med mig, kanske framförallt ett något yngre jag. Storslagna slott, en sexig lång vampyr, östeuropeisk inspirerad dekor, läskiga dockor och fiender som snarare känns som varelser ur folktro än standard zombies. Låt oss inte glömma den långa vampyren i rummet, Lady Dimitrescu! Jag, som resten av internet, älskar henne. Hon är skrämmande och vacker i sin 30-tals inspirerade filmstjärneutstyrsel. En riktig ikon som jag förstår att skaparna valde att marknadsföra spelet med. Mother Miranda är också ikonisk, men i en mer kristen bemärkelse, med sin gloria, fem par vingar och fågelmask. Kanske en av mina favoritmonster någonsin.
Historien som berättas är kanske inte den mest logiska. Men det spelar inte så stor roll, jag kan acceptera det mesta. I början funderar jag lite på hur spelet egentligen ska knyta an sin mer folktronära saga med de andra spelen. Det visar sig att det finns ett samband, som jag typ köper om jag inte tänker för mycket. Det finns även en vinkel om föräldraskap, Ethan ska rädda sitt barn, Lady D har sina döttrar, det går igen genom spelet på ett sätt som för det mesta funkar men som jag i bland kan tycka bli lite konstig.
Det är också kul att den europeiska geografin är så oklar, det pratas bara om Europa, inte mer specifikt. Och byn känns österupeisk, även om alla såklart pratar bra engelska.
Men det finns ett problem, ett stort problem, jag hatar huvudpersonen Ethan Winters. Han är en dryg och elak man och jag är osäker på om han är skriven för att vara odräglig eller om spelskaparna försökt att göra honom cool.
Nåja mer om det vid ett annat tillfälle.
Slutligen vill jag säga att Village är ett underhållande spel. Det är action, i bland lite skräck och orimligt mycket våld mot händer. Historien kanske inte är helt logisk men det är snyggt, roligt och groteskt på ett bra sätt. Jag ser fram emot nästa spel, det hittas om en väg det kan ta i slutet, och jag är nyfiken på hur de kommer låta historien spinnas vidare.
