För den som besöker medeltidsveckan är Fria Ligans närvaro på Medeltidsveckan uppenbar genom att Drakar och Demoner står som en av huvudsponsorerna för hela veckan. Förutom närvaro med produkter vid marknaden innebär detta även några programpunkter på olika platser i Visby innerstad.
I dag besökte Spelkults utsända intervjupasset ”Allt om Drakar och Demoner” där författare och förläggare Nils Karlén samt illustratören Johan Egerkrans berättade om hur den nya versionen av det legendariska rollspelet vuxit fram. Kreatörerna är tydliga med att de vill tillbaka till spelets ursprung och låta fokus ligga på äventyrarnas upplevelser utan att binda upp dem i massiva bakgrundsberättelser och överväldigande tabeller, men man är samtidigt förberedda på att det kommer att växa fram en massa olika världar och beskrivningar i och med den öppna licensen. Detta blir extra tydligt när man ger en dragning av spelboxens gedigna innehåll med en stor mix av äventyr skrivna av både nya förmågor och gamla skribenträvar.
Undertecknad är imponerad av lugnet inför de utmaningar det kan komma att innebära att behålla kontroll över all denna kreativitet i långa loppet. I den fullsatta publiken finns representanter från alla läger, bortsett från en liten skara unga spelare där denna utgåva är det första mötet med spelet finns allt från de som spelat alla versioner av DoD till de som bestämt sig för att 80-talsversionen är det enda som behövs i rollspelsvärlden. Därför ställs frågor om vissa avvägningar som gjorts i denna version. Varför har man till exempel ändrat de olika släktenas förutsättningar till att kunna ha i princip samma attribut, är det egentligen ok att ankor helt plötsligt kan vara lika stora som vargfolk? Det märks att detta är något som diskuterats internt och återigen är det en önskan att skapa möjligheter snarare än att begränsa gestaltningen av de olika släktena på ett för stereotypt sätt men också för att BRP-systemet (Basic Role-Playing, reds anm) hanterar uppskalning av karaktärsutveckling ganska fyrkantigt.
I viss mån finns en differentiering mellan släkterna kvar, men nu i olika släktförmågor som snarare ar tänkta att uppmuntra olika släkters styrkor, men om BRP-systemet nu har sina brister, varför inte lita till sin egen spelmotor, Year Zero? Jo, av respekt för den gamla traditionen, att bara plocka varumärket och slänga in det under sitt system hade inte känts smakfullt, särskilt inte som ett sådant spel i princip redan finns i form av Svärdets sång (Forbidden Lands).
Det går förvisso att spåra det gamla systemet i detaljer, så som att man tillåts ”fumla” som frivillig tilläggsregel, men ambitionen att göra just “Drakar och Demoner” till ett genomgående tema har influerat spelet i grunden. Drakarna och Demonerna spelar numera en central roll i både spelmekanik (Drak- och Demonslag), men också i världsbeskrivningen som är fyllda av spåren från dessa varelser genom legender, berättelser och fysiska rester. Här är viss inspiration tagen från Warhammers och Elrics kaosbalans. Varken spelets drakar eller dess demoner är genuint goda eller onda, utan de behöver betraktas utifrån sitt sammanhang. Det är medvetet presenterat en lös ram kring hur dessa fungerar i detalj, mycket för att inte göra spelet mer komplicerat för spelarna än det behöver vara.
Det samma gäller själva spelvärlden som inledningsvis bara beskrivs utifrån Dimmornas dal. Världen utanför är öppen för kreativitet, både för varje spelgrupp, men också för andra initiativ. Bland annat har Helmgast köpt licensen att gestalta Ereb Altor vilket både borgar för viss kontinuitet från tidigare utgåvor, men också för djupdykning i detaljbeskrivningar för de som gillar sådant.
Men vad gör Drakar och Demoner unikt från andra fantasyskildringar såsom Dungeons & Dragons? Det är ju en fråga som ställs på sin spets nu när spelet även kommer ut i engelsk utgåva som ’”Dragonbane”. Spelet har i mycket byggts kring de illustrationer som Johan skapat. Ansvaret att förvalta de tidigare utgåvorna är centralt och i detta ligger en ambition att leverera en relativt verklighetsnära fantasy, där saker känns realistiska snarare än episka. Någonstans mellan grisodlarfantasy och episk fantasy där även en erfaren hjälte kan kan råka illa ut i vardagliga situationer snarare än att utvecklas till halvgudar på lång sikt. Men framförallt hoppas man att skapa en omedelbar känsla av närvaro genom enkla regler och en avskalad värld, där det som sker runt bordet är viktigare än det som står i alla regelhäften.
Som bonus deltog även Emelie E.P Uggla, författaren av den DoD-baserade boken ”Uppvaknandet” som Fria Ligan lanserar i samverkan med Bonnier Carlsen. Uggla beskriver utmaningen med att lansera en ungdomsbok som också ska attrahera vuxna, detta samtidigt som förlag och läsare ska övertygas om att drakar och demoner är något allmänheten vill läsa om. Hon utlovar dock en stark berättelse med flera av DoD:s klassiska attribut (såsom unga riddare och lönnmördarankor) som visar hur starka barn kan vara i motgång.
Evenemanget avslutades med mingel, försäljning och signering och de som ville kunde även i mån av plats testa att spela ett pass, eller låta barnen gå på skattjakt. Över lag en spännande releasefest värt en spännande titelrelease!
