En insändare undertecknad “Manlig Gamer” ställer i Metro frågan : “Finns det några kvinnliga Gamers?”.
Det är nästan tragikomiskt hur insändaren visar på flera av de saker som gör att många inte är tydliga med att de är kvinnor när de spelar med främlingar. Kvinnor verkar nästan vara någon form av mytologiskt väsen i vissa mäns ögon. Vi är inte människor utan flickvänsmaterial.
“[Kvinnor] är underrepresenterade i en värld av ensamma killar som inte vill något annat än att träffa en tjej som delar deras enda intresse”
“Manlig Gamer”
Insändarskribenten ber oss att kliva fram, inte för vår skull, utan för hans och alla andra ensamma killars skull. Det här är en av anledningarna till att många tjejer spelar under ett alias som inte visar att de är just kvinnor. Vi vill inte bli raggade på, vi vill spela.
Manlig Gamer vill heller inte tro på att kvinnor kan bli förtryckta i spelhobbyn. Trots alla vittnesmål. Trots stora debatter den senaste tiden om just den saken. Våra ord är inget att ta på allvar. Vi är bara desperata när vi vill öppna till samtal och lyfta problem.
Att kvinnor förtrycks existerar inte i Manlig Gamers värld. Han en snäll kille som vill ta emot oss med öppna armar. Så länge vi fyller hans kriterier på vad en gamer är. Vi måste nämligen vara titeln trogen och vilja maratonspela och ha en fet gamer-rigg. Jag kan ana att Candy Crush eller The Sims inte är gott nog i Manlig Gamers ögon.
Jag vill be Manlig Gamer att titta på sig själv. Du är en del av problemet.
En ganska kort insändare visar väldigt tydligt på varför vissa av oss inte vill synas. På få ord får vi veta att vi ska finnas för mäns skull, att vi ska följa en mall för att räknas som gamers och att när vi säger att vi ser problem så är vi desperata.
Vi vill inte hamna i dina armar Manlig Gamer. Vi klarar oss utmärkt utan ditt välkomnande. Vi är gamers och spelar spel för vår skull.
Foto: MaddeLisk & Susanne Vejdemo
