Med ena benet i reenactment/lajvrörelsen och det andra i den fysiskt mindre ansträngande spelvärlden är det föga förvånande att jag ständigt letar efter anledningar att drömma mig bort till svunna tider. Med mission att sprida min vurm för renodlad medeltid känns naturligt att dela med mig av vad jag stött på i detta, inte alltid helt enkla sökande. Därför bjuder jag på här på två stycken topp tio listor i samlade i de 10 BÄSTA och de 10 mest LOVANDE medeltidsspelen därute.
Inte enkelt vadå? Jo, visst minns vi gamla Defender of the Crown och andra pärlor från den digitala tidens gryning, men i stort har de mer distanserade och effektsökande nordamerikanska och asiatiska tolkningarna av perioden varit dominerande i spelvärlden. Detta kan möjligen tilltala den mer actionbaserade spelaren, men efter att ha bytt åsikter med andra likasinnade kvarstår min känsla i att det blir tomt och smaklöst när vi ständigt tvingas bekämpa miljarders miljarder av skelettarméer, muskeljättar, trollkarlar med våra mastodontsvärd. Inte helt sällan i klickspammande grottsystem där varje hörn tycks drälla av mystiskt kvarglömda skatter och artefakter.
Som tur är har det inte varit totalt pest och kolera. Ett och annat guldkorn har gått att plocka fram här och där, både rena historiska spel, där den svenska speltraditionen driven av Paradox kan sägas varit en av flera draghästar, men också av tydligt medeltidsinspirerade titlar med lätt kryddning av smakfullt anpassade fantasymoment likt det turkiska Mount&Blade. Men nu verkar en total revolution råda då en hel bunt, främst europeiska indietillverkare verkar stå på kö för att göra det mer realistiska spelet än de andra.
Jag ska därför försöka ge mig på någon slags subjektiv kvalitetsindexering på vad som finns att tillgå och vad för spännande som tycks vara på gång. De kriterier jag tittat mest på är tidsperioden kring medeltiden, med några små utflykter både tidigare och senare i historien. De ska även vara relativt besparade från övernaturliga element om de inte känns berättigade ur ett mytologiskt perspektiv. Sagotradition och religion var trots allt ständigt närvarande aspekter under perioden. Men även här listar jag några undantag, eftersom spelen tycks ligga nära den känsla jag gärna ser återskapad kring perioden. Du kommer dock inte se varken Skyrim eller The Witcher här, även om de är mycket bra spel för sin genre (fantasy), inte heller spel som har medeltid som en av många tidsepoker, som de eminenta Civilization-serien. Men kanske en och annan joker som kan motiveras även om de skiljer sig något från grundkriterierna. Avgränsning till listan för de bästa existerande är också att spelet ska ha släppts för allmänheten i ett fullt spelbart format, dvs. inga Alfa/beta-projekt i denna lista. Däremot kan det förekomma titlar som idag inte längre enkelt går att få tag på eller spela på dagens maskiner.
Ambitionen är att listan hålls levande med tiden. Så har du titlar som du vill föreslå komma med så får du gärna lämna en kommentar med material-länk och motivering. Det är troligt att ordningen, särskilt i kategorin gällande mest lovande spelen, fluktuerar desto mer input vi får. Den bygger trots allt till 100% på hype!
Omslagsbild: Chivalry: Medieval Warfare
Senast uppdaterad: 2016-09-07
De 10 BÄSTA medeltidsliren
Som alltså placerar sig bättre än bland annat: Defender of the Crown och War of the Roses liksom Thief-, Stronghold– & Settlers–serierna.
Joker 1. Banished (PC)
Även om Banished inte uttalat är i en medeltida miljö så befinner jag mig där när jag bygger min nya koloni från scratch i ett öde landskap. Det är så ovanligt med en konfliktfri kontext, ja du läser mig rätt, det finns inga strider i banished över huvud taget, utan den största antagonisten är den ständigt närvarande massdöden i svält och hårda sjukdomar. Aldrig har jag fått hålla tunga så rätt i munnen medan jag spelar, som i denna oförlåtliga by-simulator. Läs min recension av Banished här!
Joker 2. Cultures: Northland (PC)
Det här spelet har en speciell plats i mitt hjärta, för trots sin enkelhet och ett upplägg som kanske tekniskt är sämre än vissa av The Settlers-spelen (vilka alltså inte ens kom in på listan) så kombinerar det här söta spelet en engagerande berättelse i flera olika kapitel med flera kolonibyggarscenarion. Att det är satt i en epok som fascinerar mig, det vill säga Grönländarnas kolonisationsförsök av Amerika gör mig troligtvis inte mindre påverkad. Men faktum är, skulle dessa tyska utvecklare annonsera en remake på det här spelet mer fräschare spelmotor skulle jag nog kasta pengar efter dem.
Joker 3. Life is feudal (PC)
Att det här är en joker beror mest på att jag inte spelat det. Trots att jag snubblar över det från gång till gång och trots alla de element det tycks innehålla som påminner om MMO jag spelat så kräver mitt liv att jag håller mig borta från genren. Möjligen plockar jag upp det på listan om det ramlar in vittnesmål om dess förträfflighet. Jag är nämligen såld på konceptet med fullt påverkbar omgivning och full PVP-loot i kombination med det stridssystem som utmålas.
10. War of the Vikings (PC)
Trots att jag sågade det här spelets föregångare med fotknölarna för dess sega rörlighet som drog ner spelglädjen så hade efterföljaren sin charm. Vikingar mot Saxare skulle uppenbarligen ha bättre rörlighet och därmed var till och med jag mer såld på konceptet. Möjligen var det de mer välarbetade miljöerna och detaljerna som fick mig att gå igång, detta trots den stenhårda konkurrensen från liknande spel vars spelglädje placerar dem högre här på listan.
9. Anno 1404 (PC)
Detta spel är för tiden det mest framåtskridande och kompletta ekonomiska stadsbyggarspelet med inslag av realtidsstrategi. I en mix av högmedeltid och renässans spelar du tidig handelsmagnat som driver på kolonisation och ekonomisk utveckling i fjärran länder. På ett ganska handgripligt sätt.
8. Lords of the Realm 2 (PC)
Att ett spel från 1996 får vara med på den här listan säger väl ett och annat om den betydelse det haft, då det är det mest legendariska spelet (i hård konkurrens med Defender of the Crown) för genren. På den tiden var det ovanligt att man fick spela både strategiska och taktiska spel i ett, särskilt i ett setting som fick mina pojkdrömmar att förverkligas.
7. Grand Ages: Medieval (PC/Konsol)
Ett spel som verkar ha smugit sig fram ganska obemärkt under 2015 måste inte nödvändigtvis vara dåligt. Själv var jag mäkta imponerad över att det kommit en titel som fokuserar på ett snabbt imperiebyggarspel, med de ekonomiska faktorerna i centrum och sekundärt möjligheten att utöka sin makt med strid. Att det dessutom var välbalanserat och roligt att spela på konsol och höll sig relativt nära en verklig europeisk storpolitik gjorde inte saken sämre. Ett spel för den som älskar strategi men inte har tid att grotta ner sig flera dagar (och nätter) på raken för att få sin machiavelliska törst tillfredsställd.
6. Assassins Creed (PC/Konsol)
Med tanke på den övergripande ramberättelsen med psykologiska tidsresor så är det gränsfall om det här spelet platsar in, men trots allt så spenderar du mestadels av tiden med att smyga, klättra runt och se härligt mystisk ut så där på gränsen till överdrift. Det tar inte udden från att man lyckats skapa visuellt slående miljöer där man, trots sina massmördarambitioner, verkligen sugs in i de historiska kvarter man ska utföra sina uppdrag i. Speltekniskt var detta så avancerat när det kom 2011 att det nästan håller måttet än idag.
5. Age of Empires II: The Age of Kings (PC)
Det här är troligtvis ett av de spel jag haft roligast med av alla spel genom tiderna. Så pass att jag har svårt att minnas om det var ett genuint mästerverk eller om det bara beror på att det var bra nog att få hela min umgängeskrets att samlas för att utkämpa återkommande bataljer över ett lokalt nätverk. I vilket fall som helst så upplevde jag det som ett välbalanserat och snabbspelat RTS som passade de flesta. *Wooloolooo*. Nuförtiden finns det ju dessutom i en HD-version för dem som inte vill ha grafik som gör att ögonen blöder.
4. Chivalry: Medieval Warfare (PC/Konsol)
När du väl erkänt för dig själv att det kan finnas ett nöje att enbart svinga vapen mot likasinnade i dataspel så finner du möjligen en finess i de renodlade spelen där detta ligger i fokus. C:MW är ett av de mer stabila svärdssvingarna på marknaden, med en uppsjö av olika kartor och massor av olika spellägen. Det går lika snabbt att hoppa in som det tar att bli utkastad om man är för dålig på att hantera alla de leksaker som finns tillgängliga i spelet. Här kan du se när jag provar spelet på PS4
3. Crusader kings II(PC)
Svenska Paradox, mest kända för Europa Universalis har sedan 1999 pumpat ut ett gäng titlar i samma storskaliga strategi-tema. Alla spelen bygger på provinsutveckling och din förmåga att skapa förutsättningar för att underhålla trupper att utvidga ditt välde. Detta med relativt avskalade stridssystem till förmån för välutvecklade diplomatiska verktyg. Det medeltida varianten – Crusader Kings – som kommit i två upplagor är mer fokuserat på religion och familjerelationer än de andra spelen vilket ger en djuplodad aspekt på spelandet för den som ger sig den på att skapa en genetiskt överlägsen ätt.
2. Mount & Blade: Warband (PC, Xbox One, PS4)
När jag i ett forum blev tipsad om att ett turkiskt par höll på att utveckla “det perfekta fältslagssimulatorn” redan 2005 så blev jag eld och lågor. Ett litet community av dedikerade historiebuffar hjälpte tacksamt till med detaljer i utvecklingen mot att de för en liten summa fick spela tidiga utgåvor av detta spel. Det för tiden helt revolutionerande förstapersons-ryttarbataljsbetonade medeltidsinspirerade spelet i en fantasyvärld utan övernaturliga inslag blev på grund av sin realistiska och ändå strömlinjeformade spelbarhet en stor hit bland användarna. Sakta men säkert vann det hela världens hjärtan, särskilt efter att svenska Paradox blev dess utgivare. Efter några år kom den fristående uppföljaren Warband, där största framsteget var multiplayer med inte mindre än 200 samtida spelare samt att man får belägra borgar med resultat att du karvar ut dina egna domäner på en fluktuerande världskarta.
1. Medieval II: Total War (PC)
TotalWar bröt ny mark med Shogun: Total War redan 2000 genom att kombinera flera olika spelgenrer. Den turordningsbaserade provinsstrategin i kombination med den revolutionerande fältslagssimulatorn fick många uppföljare i olika tidsperioder. Medeltiden har avhandlats inte mindre än två gånger i stort, men till detta har man dessutom speglat flera av de stora händelser som direkt eller indirekt påverkat Europas tidiga historia, såsom vikinga- och hunnerexpansionerna.
De mest LOVANDE medeltidsliren…
…som ännu inte kommit ut i en spelbar helhet, även om några erbjuds i olika former av early access allaredan. Alltså, allt från frestande announcements till beta-tester.
*NY *Joker 1. Totally Accurate Battle Simulator (PC/?)
Säg vad du vill om de svulstiga fältslagen i Total War eller de realistiska fäktkamperna i Mount&Blade, men här är ett projekt från svenska Landfall Games som har potential att överglänsa alla när det gäller fältslagssimulering. Nog för att det hittills, i den extremt tidiga alfa-versionen jag fått testa på, snarast är de komiska aspekterna av det lågteknologiska krigets ädla konst som drabbar mig. Men åh gud vad roligt det är att plutta ut olika kombinationer av arméer för att sedan se dem drabba samman i den mer kaotiska striden än den andra. De tio nivåerna som hängde med i alfan tog slut allt för fort, men jag lär fortsätta att simulera strider i de öppna sandlådefältslagen ett bra tag framöver.
(Status: En liten studio som måste fokusera på en titel i taget. Spelet är Alfa (Sign up) tills deras aktuella projekt är klart)
Joker 2. Albion online (PC/Android)
Albion är inte ett renodlat medeltidslir, men ändå, det verkar innehålla en hel del av de drivkrafter jag söker i ett bra sådant. Bortsett från att det är ett renodlat cross-plattform (där jag tolkar det som att man spelar på samma servrar oavsett vilken enhet man ansluter från?) så framställs det som en ekonomi som är baserad helt på vad spelarna uträttar. I trailerns exemplet är du en STENtråkig gruvarbetare, vars insats till ekonomin utlovas göra kännbar skillnad. Nåja, vi får se hur unik du är i konkurrens bland tusentals kinesiska låglöneklickare och skolkande småbarn, men oavsett så ser det ut som att man satsat på både samlare, hantverkare och handlare som komplement till de klassiskt upplyfta krigarna. Nu utspelas visserligen den övergripande berättelsen i Albion Online:s magiska värld och ser ut att spelas i ett traditionellt snett ovanifrånperspektiv, men jag tilltalas något fasligt av ett spel som får flera olika plattformar att mötas och bygga en gemensam saga.
(Status: Betan gick live första Augusti 2016)
10. Gloria Victis (PC)
Det framgår säkert på flera ställen att jag är försiktigt skeptiskt till MMORPG:s som fenomen. Detta är dock ett sådant jag skulle kunna tänka mig att göra undantag för och riskera att bli av med mitt liv. För här presenteras ett spel med eftertryck på realism, satt i en medeltida värld med inkräktande low-fantasy element. Det erbjuder territoriestridande öppen PVP där du aktivt måste styra dina slag, liksom ett ett djuplodat hantverkssystem där du kan bygga hela städer/borgar och till detta en spelardriven ekonomi. Dessutom utlovas ett diskret magisystem och välutvecklad story. Allt tangerat av en vackert realistisk grafik i en tung djup atmosfär.
(Status: Early acess, (Alfa 20$) Slutlig produkt i form av Free2Play med frivilliga microtransaktioner)
9. War Rage (PC)
War Rage är ett krigssimulator-MMO av det kinesiska NetEase. Settingen är det antika Kina där vi får möjligheten att pröva vår taktiska förmåga i allt från skärmytslingar till stora belägringar i spellägen som påminner av en mix mellan Dynasty Warriors, Kingdom Under Fire II med inslag av traditionella RTS. Jag har försökt spela Dynasty Warriors ett gäng gånger för jag är tilltalad av konceptet, men klarar inte av de härjande hjältarna i japanstil. Förhoppningsvis är det här lite mer jordnära?!
(Status: okänt)
8. Northern Shadow (PC)
Ett förstapersons sandlåde-MMO i en öppen värld med stadsbyggarmöjligheter. De utlovar:
Avancerad AI som anpassar sig till dina handlingar, avancerat stadsbyggarläge ned på minsta detaljnivå. Dessutom med realistiskt logistiksystem som gör att du måste balansera städernas resurser och förutsättningar för att locka till er handel och upprätthålla dess funktioner. 200 km² karta med varierande landskap och kulturer, vilket påverkas av olika väder och årstider. Till detta erbjuds ett öppet quest-system som inte är bundet till personer eller platser utan kan triggas var som helst, med specifika funktioner som mordutredningar etc.
Att den här titeln hamnar ganska långt ner på listan beror inte enbart på att det är MMO, för faktum är att det här har potential att vara “det perfekta MMO:et” (eller MMO:t som skulle kunna få mig att svika löftet att aldrig låta mig luras in i träsket igen) vilket jag sökte under ett bra tag. Utan mest det faktum att det verkar ha precis de fantasyelement jag föraktar mest. Skelettarméer…
(Status: okänt)
7. Empires Apart (PC)
Lead your civilization to glory in an old-school medieval RTS for PC/Mac.
Med bakgrund till min beskrivning av Age of Empires II så känns kommentarer överflödiga.
(Status: Spelsläpp 2017)
6. Mordhau (PC)
Alltså, det här spelet åker ju upp en bit på listan bara för namnet. Mordhau är den teknik där du håller svärdet inverterad, griper bladet med båda händerna och slår motståndaren med svärdsknappen eller parerstången. Men spelet i sig är ett medeltida första-persons fightingspel i multiplayer med stor tyngd på färdighetsbaserad fäktningskamp. Det lovar ett djuplodat och strömlinjeformat stridssystem som gör det möjligt för dem som behärskar det att bli ostoppbara på slagfältet.
Status: Beräknas släppas på Steam Q3 2017
5. Medieval Engineers (PC)
Ett sandlåde spel om arkitektarbete/underhåll och mekanisk framställning av belägringsmaskiner med medeltida teknik. Som spelare bygger du städer, slott och fästningar, konstruerar mekaniska apparater och maskiner samt utför landskapsförändring både ovan och under jord. Spelet använder en “realistisk volymbaserad fysikmotor med fokus på strukturell integritet“: vilket på svenska skulle betyda ungefär att alla objekt i spelet ska kunna demonteras, skadas eller förstöras och att objektets massa och struktur påverkar objektets hållfasthet. Spelet kommer med kreativt spelläge och det finns även en tidig prototyp av överlevnadsläge.
Status: Tillgängligt på Steam Early Acess
4. For Honor (PC/Konsol)
Jag är egentligen inget fan av historiska kulturblandningar, så när jag ser Samurajer, Vikingar och högmedeltida rustningar mötas gör det lite ont inombords. Men samtidigt kan jag inte låta bli att se fram emot, vad som verkar kunna bli en snabbspelad, objektbaserad melee strid, som möjligen lyckas göra något roligt av det Dynasty Warriors-serien försökt med ett bra tag. Det är ju typiskt att det är Ubisoft Montreal ligger bakom, för det ser ju ruskigt snyggt ut varför man kanske kan förlåta den smaklösa historielösheten. Att det finns kampanjstöd för samarbete i 2-spelarläge, split-screen online och flera olika spelplattformar gör ju inte att förväntningarna på spelglädjen minskar.
Status: Släpps den 14 February, 2017
3. Mount and blade 2 Bannerlord (PC)
Med tanke på den massiva uppslutning Mount&Blade lyckats få vore det konstigt om de inte skulle ge sig på en uppföljare. Faktum är att man jobbat på det sedan första spelet började få ordentlig spridning, men det låg på is ett tag när man man lyckades implementera multiplayer i Warband-uppdateringen. I vissa kretsar skojas det föraktfullt om att det eventuellt aldrig kommer att se dagens ljus.
Smakfullt nog verkar man resonera som att deras tidigare recept till framgång är till för att återanvända och det som presenteras är nu en på alla sätt matigare version av ett tidigare mästerverk. Jag kan förvisso ha åsikter om ramberättelsen, som förövrigt nu utspelas innan det första spelets händelser (jag hade självfallet hellre sett en historisk karta med riktiga historiska fraktioner, men eftersom de är så löjligt lika verkligheten så går det för sig). Världen tycks vara något utökad, likaså spelens ALLA funktioner. Med tanke på att hela den trogna spelarbasen kommer att följa med över till denna uppföljare så kan det inte annat än bli en dunderhit. Att du dessutom kan spela både ensamspelarkampanj och onlinebataljer mot likasinnade gör att spelet torde passa de flesta som vill veva runt på fältet.
Jag vet i alla fall att jag kommer spendera åtskilliga timmar även om det inte är tillräckligt mycket nytt som presenteras när det väl kommer. Jag är sådant fan av föregångaren att jag får kämpa för att inte, per automatik, slänga upp den här titeln på plats nummer 1 och ge mig en klapp på axeln för min sansade analys.
Status: Oklart
2. Of Kings And Men (PC)
Jag måste bara älska alla indieutgivare som finns därute. För det är uppenbarligen inte de stora förläggarna som satsar på historisk autenticitet. Det gör dock DonkeyCrew, ett gammalt mod-community för Mount&Blade: Warband som nu alltså gått vidare för att skapa ett eget oberoende tredjepersons multiplayer “Persistent Medieval War” -spel. Belagt i 1200-talet med både europeiska och österländska influenser spelar du som en karaktär i en stor öppen värld full av allianser och konflikt, med en betoning på spelardrivna upplevelser. Hitta din spelstil med ett överflöd av olika vapen att välja mellan, inklusive svärd, yxor, stridsklubbor, pålyxor, lansar, spjut, pilbågar och armborst. Använd dessa i ett avancerat men lättmanövrerat stridssystem i bataljer med upp till 200 samtida spelare. Det finns inga fördefinierade klasser vilket innebär att du kan skapa din unika krigare passar de förhållanden du väljer att befinna dig i. Likt Northern Shadow som är med här på listan kan du dessutom bygga byggnader och försvarsverk och dessutom slåss om olika domäner på kartan. Här tycks dock inga övernaturliga inslag vara med medan du konstruerar, utforskar och slåss; Det är upp till dig att välja din roll i världen.
Status: Early Acess
Jag är egentligen ofantligt trött på rollspel av de flesta slag, mest för att det alltid framställs en ny storsvulstig världsbild man förväntas gotta sig åt, fast de egentligen enbart är eländiga efterapningar av det ena eller det andra. Trots det måste jag erkänna att jag ridit runt åtskilliga timmar i The Witcher 3 och då mest för att det är så satans njutbart att rida omkring, upptäcka omvärlden och lyssna på folks förehavanden.
Kingdom Come: Deliverance verkar dock slå alla spel på fingrarna i dessa aspekter. Inte bara är det det vackraste jag någonsin sett av döma av de spelfilmer som ligger ute, det är dessutom i en historisk sättning vilket gör att man slipper sätta sig in i ytterligare “hitte-på-värld”. Närmare bestämt år 1403 i den centraleuropeiska regionen Bohemia, i en story “baserad på en sann berättelse”. Det är en berättelse om kungar, vasaller, ett kungarike, slottsbelägringar och blodiga strider. I en öppen värld där du har totalt fria val att ge dig in i både makro- och micro-perspektiv, i CryEnginemotorns värld som påstås svara på varje liten handling du utför. HD-texturer på alla objekt och en fungerande dygnscykel. NPC:er kommer att rapportera dina handlingar till omgivningen eller till myndigheterna, varpå deras beteende kommer att förändras liksom dina ekonomiska förutsättningar. Ditt rykte blir i alla avseende väsentligt för vilka personer du får att göra med och på vilket sätt du kan behöva hantera dem. Särskilt som ditt rykte kommer att spridas från mun till mun vilket gör att du verkligen behöver se upp med vad du säger och gör. Även om de bara lyckas uppfylla en promille av alla förväntningar de byggt upp så kommer det bli finemang.
Status: Beta tillgänglig idag, release 2017, först på PC, Konsoler något senare.
