Äntligen får vi reda på vad det är som avgör om en konstnär blir framgångsrik eller ej.
Modern Art är ett auktionsspel som behandlar konsthandeln världen över. Varje spelare träder in i rollen som en stads representant på de internationella konstauktionerna. Verken som auktioneras ut får spelarna tilldelade sig inför varje runda i form av vanliga spelkort. Sedan auktioneras de ut i tur och ordning till dess att det gått fem verk av en och samma konstnär. Då summerar man antalet sålda verk för varje konstnär och verken hos den konstnären som sålt flest blir värda 30.000 dollar, näst mest 20.000 och tredje mest 10.000. Resterande blir inte värda ett skvatt. De som köpt konst under rundan säljer sedan av konstverken för detta pris till banken och spelet går vidare till nästa spelrunda. Det intressanta i spelet blir här att i kommande rundor räknar man till föregående rundors värde för konstnärerna, så om en konstnär varit värd 30.000 första, 20.000 andra, 30.000 tredje och nu får 10.000 går hans verk lösa för 90.000 styck när man säljer av dem. MEN, och ett stort men, om de i den nuvarande rundan inte blir värda något alls (kommer på fjärdeplats eller sämre) blir de, oavsett vad de varit värda tidigare rundor, värda noll kronor så det gäller verkligen att spela sina kort rätt.
Något annat viktigt är att pejla läget i själva auktionerna, så att man dels verkligen kan sälja av tavlan och inte gå back på köpet i slutet av rundan, men också så att staden man köper tavlan ifrån inte tjänar mer än de andra genom att auktionera ut skräpet. Spelet har onekligen väldigt många strategimöjligheter och auktionsfasen har dessutom kryddats av fem olika auktionstyper som står förbestämt på de olika spelkorten. Öppen auktion, som är som vi normalt föreställer oss en auktion, Sluten, där alla lägger dolda bud, Once around, där varje spelare bara får bjuda en gång, Double, där två tavlor auktioneras ut samtidigt och sista tavlan avgör auktionstypen, och Fixed, där förrättaren bestämmer ett pris och om ingen betalar så blir förrättaren själv tvungen att lösa ut tavlan.
Spelkorten har olika Op-konst, Pop-konst, Impressionistiska, Abstrakta och Datorkonstverk gestaltade på korten och för en gångs skull finns det ingen egentlig text någonstans annat än konstnärens namn och auktionstypens symbol. Allt detta sammantaget bygger om möjligt än mer upp känslan av en väldigt simpel men briljant utförd spelidé. Det finns kritiker som sagt att det är risk för att Modern Art överskattats i och med alla pris det fått världen över, men oavsett detta faktum så kan man inte undkomma att det är ett kul spel.
