Grafik50
Ljud100
Innehåll95
Nyskapande75
Spelkänsla100
Narrativ100
Läsarbetyg0 Betygsätt0
Vad som imponerar mig
Den medryckande berättelsen
Den överväldigande musiken
Det konstnärliga sammanfogandet av enkla grepp
Vad jag hade gjort annorlunda
Varit lojal till den nordiska myten
Skapat större bataljer
Låtit sagan fortgå i all evinnerlighet...
86
Episk Ragnarök

Möjligtvis krävs det tre självsäkra veteraner från så vitt skilda yrkesområden som NASA, DC Comics och BioWare för att våga säga upp sig och skapa Stoic, en 2012 helt ny studio med målet att få folk att satsa över 100.000 USD till ett flashbasererat turordningsbaserat textäventyr i modern tid.

Hade någon pitchat den idén för enbart mig då 2012  hade jag skattat deras chanser att lyckas ungefär lika högt som möjligheten att komma helskinnad ur den ragnarökslegend de själva försöker förmedla.

tbs_introDet är kanske tur att jag inte har något direkt inflytande i branchen. För när vi känner till slutet på denna kickstartersaga så vet vi vet att man lyckades med något mycket mer intressant än min raljanta beskrivning av spelets genre. Med sitt vikingainspirerade “undergångs-taktik-rollspel” lyckades man med råge, över 723,886 USD trillade nämligen in, trots att prototypen i princip var klar när kickstartern gick igång.

Jag minns själv hur snacket gick om det där. Många var bland annat upprymda över möjligheten att skapa sin egen vapensköld i spelet, men så här i efterhand skulle jag bli förvånad om någon av de som lade extra pengar för denna skull faktiskt känner direkt tillfredsställelse över detta semifunktionella fenomen. Till freds finns det däremot många andra anledningar att vara över denna episka berättelse.  Ovan nämnda överflöd av pengar, som i andra sammanhang skulle betraktas som en piss i Misissippi, verkar ha använts för att förädla en trevlig grundidé till en riktig ädelsten. Utan att göra avkall på det enkla avskalade berättandet så har varje detalj förstärkts. 

Travel

The Banner Saga är ett spel som får ta tid. Där du finner att du stannar upp och betraktar en enkel flashanimation av en mustasch som vajar i vinden bara för att den tillhörande musiken är så häpnadsväckande. När du väl sliter blicken inser du att du förväntas göra ett ödesmättat val i någon av de otaliga textbaserade menyer som i andra spel skulle förvandla helhetskänslan till pest. Men här blir det lustfyllt, du känner hela tiden att varje beslut har betydelse för ditt sällskaps överlevnad. När berättaren, som stilenligt bryter med tydlig fornnordisk (isländsk) accent, berättar om ditt sällskaps vedermödor, en berättelse med en mytologi som tangerar men tydligt bryter med fornnordisk mytologi, så uppslukas jag av berättelsen.

ConversationÅterigen, inget moment, bortsett från den otroligt bearbetade orkestrala musiken, skriven av Austin Wintory (Jorney, Asassins Creed etc.) och framförd av Dallas Wind Symphony, håller i sig någon högre klass, utan det förfinade hantverket ligger i den finlemmade sammanfogning av olika spelmekaniker som smidigt för den narrativa sagan framåt. Tolka mig rätt, animationerna är vackra (vi snackar trots allt illustrationer av Arnie Jorgensen som bland annat jobbade med DC Comics Justice League), stämningsljudet är välgjort och de turordningsbaserade striderna fyller sin funktion, men i ett annat sammanhang hade de varit… -mäh. Särskilt gäller detta dialogerna, där man i sann 80-talsanda vågar sig på att kasta sjok av text på spelaren som riskerar att tråka ut den mest luttrade spelare.


tbs_village_fightMen jag blir inte ett dugg uttråkad av The Banner Saga. Mitt intresse att föra fram mina hjältar och dess sällskap i en karg mytisk saga förblir genuint, precis som balansen i spelets olika moment. Möjligen kan jag vara lite besviken på att man förlagt sagan så nära den nordiska mytologin utan att använda de platser, fraktioner och varelser som jag redan är familjär med, nu måste jag sätta mig in i ytterligare en världsbild, vilket känns aningen onödigt.Godstone 1

Battle 10

Den mörka horden= statisk bakgrundsbild

Likaså kan jag tycka att de turordningsbaserade striderna kunde ha varit både mer komplexa och utmanande. Vid något tillfälle ska en större batalj spelas och jag blir en kort stund glad över den nya utmaningen, innan jag surt inser att den stora armén jag ser framför mig enbart är statiska kulisser. Men samtidigt är det inte häri spelets utmaning eller historia ligger, det är tydligt att det är de svåra valen som är spelens fokus. Och om det är något jag lärt mig av spelets långa resa och dess vedermödor, så är det att jag önskar alla att få dela min upplevelse.

Image9