Rita din väg genom djungeln i Trails of Tucana

Läsarbetyg0 Betygsätt
0
70

Spel av typen ”Roll and Write” eller ”Flip and Write” har varit en trend i brädspelsvärlden de senaste åren. Trails of Tucana är ännu ett, men det står sig bra i jämförelse med många andra.

Yatzy är eventuellt det äldsta ”Roll and Write”-spelet, så mekaniken är inte ny. I den här typen av spel har alla spelare ett eget spelbräde som de skriver eller ritar på, utifrån förutsättningar som bestäms av kort eller tärningar. 

Trails of Tucana är skapat av norrmännen Eilif Svensson och Kristian Amundsen Østby, tillsammans med illustratören Gjermund Bohne. Samma gäng ligger också (bland annat) bakom Avenue (2016), ett minst sagt snarlikt spel. 

Detaljbild från Trails of Tucana. Blyertspenna och karta i förgrunden, bonuskort och spelkartong i bakgrunden.

Varje spelare får en karta över ön Tucana. Den består av hexagoner med fyra olika terrängtyper (öken, skog, berg och vatten). Längs med kusten finns tio byar, och utspritt över ön finns olika sevärdheter. 

Byarna märks med bokstäver, men placeringen av byarna är olika för varje spelare. 

En spelare utses till ”borgmästare”, och i varje runda vänder hen upp två terrängkort. Spelarna ska rita ut en väg mellan två angränsande hexagoner på sin karta som har motsvarande terräng. I grundvarianten av spelet (”lilla ön”) gör man detta i två omgångar, och vi varje omgång spelas totalt tretton par av kort ut.

Det gäller för spelarna att rita ut vägar över ön, som kopplar ihop sevärdheter med byar och förbinder byarna med varandra.

Grafiskt är spelet tilltalande, men kanske är spelplanerna lite i minsta laget. Jag kan förstå att man har velat hålla nere storleken av utrymmesskäl, men det blir lite plottrigt.

Trails of Tucana har mycket enkla regler och går snabbt att spela. Ett parti tar 15 minuter enligt regelhäftet, men jag skulle nog vilja säga att det tar något längre tid. Det är verkligen ett coronaanpassat spel, eftersom spelarna kan sitta långt ifrån varandra. Om ”borgmästaren” tydligt ropar ut terrängtyperna behöver alla inte ens se korten som dras. Det är också ett spel som funkar för många spelare – jag ser egentligen inte att det finns någon övre gräns för hur många som kan spela samtidigt.

De flesta Roll/Flip and Write-spel har minimalt med spelarinteraktion, och så är fallet även här. Du kan möjligen vilja snegla på dina motspelare för att se vilka bonuskort de försöker satsa på, och spela aggressivt för att hinna först, men i stort sett är detta ett solospel i grupp. 

Placeringen av byarna i början av spelet, som gör att alla spelare har lite olika förutsättningar, är en elegant och smidig lösning som förhindrar risken att någon härmar andras spel. Men det går precis lika bra att spela en variant där alla placerar ut sina byar likadant, och alltså får exakt samma utgångsläge, om man hellre vill det.

Eftersom vissa terrängkort är mer sällsynta än andra innehåller spelet också ett visst element av ”push your luck”. Det är svårare att bygga en väg som går över bergen än att bygga genom öknen. Detta lägger även till ett lager av strategi för den som orkar hålla koll på att alla vattenkort redan har spelats ut, till exempel.

Spelet innehåller en variant med en större ö, där man spelar i tre omgångar, och det finns så klart regler även för solospel.

Jag tycker att det här är ett trevligt spel, trots att jag inte har fått särskilt imponerande poäng de gånger jag har spelat hittills. Det passar bra för ovana spelare, och det funkar även när man har ont om tid eller utrymme. Jag gillar också att det finns olika alternativ som på ett enkelt sätt ger variation i spelupplevelsen. Men bristen på interaktion är ett stort minus för mig. Jag kan inte låta bli att jämföra med Ganz Schön Clever eller Cartographers, där du åtminstone märker av att du har motspelare. 

Avenue var nog det första flip-and-write-spelet jag testade, och mekaniken var en positiv överraskning för mig. Nu har jag kanske blivit mer blasé när det gäller den här typen av spel. Jag kan egentligen inte säga om jag tycker att Avenue eller Trails of Tucana är bättre. Trails of Tucana erbjuder en lite större frihet eftersom du har fler olika projekt att jobba på, Avenue är mer kompakt och kanske mer oförlåtande också. Trails of Tucana får nog ett något lägre betyg helt enkelt för att idén inte känns lika unik längre.

Med det sagt; om du vill testa ett flip-and-write så är det här ett helt okej alternativ. Och om du är på jakt efter ett enkelt spel som funkar på distans passar det också bra.

Trails of Tucana
Läsarbetyg0 Betygsätt
0
Positivt
Lättsamt
Snabbspelat
Coronasäkrat
Negativt
Solospel
Plottrigt
Inte unikt
70
Fler berättelser
Betrayal at Baldur’s Gate tar Betrayal at House on the Hill till D&D