Ett dån av vittnesmål

– Artikeln på Engelska/English Translation –

Det handlar om sexuella trakasserier i lajvvärlden. Ofredanden, tafsanden, övergrepp och våldtäkter på sovande eller berusade deltagare, grova våldtäkter med misshandelsinslag och till och med mordförsök.

Den 17:e juni i år skapades en ny Facebookgrupp för lajvare som helt eller delvis identifierar sig som kvinnor. Medlemstalet steg snabbt och i skrivandets stund samlar gruppen 580 spelare i olika åldrar och med olika bakgrund. Syftet med gruppen är att vara en fristad för olika frågor som rör kvinnors villkor på lajv. Det finns trådar om att gestalta kvinnliga antagonister, om att ha mens under arrangemang, sömnadstips, diskussioner och tankar om rollgestaltning, arrangörskap och föreningsliv.  Små frågor, stora frågor och helt avgörande frågor.

”Det är så viktigt att vi berättar. Att vi talar om hur vanligt det är och att det inte är ok. Om vår rätt att säga nej och att det aldrig, aldrig går att ursäkta att någon inte lyssnar. Alla känner ett offer men ingen känner en förövare och det är nu dags att ta ställning.” (anonym)

 

I många fall är jag som person milt skeptisk till att dela upp forum och mötesplatser baserat på kön, då jag anser att öppna platser ofta främjar ett större erfarenhetsutbyte, men jag har erfarit att det finns undantag.

På sista tiden har ett mörkare ämne smugit sig in i trådarna för att under de senaste veckorna vuxit till ett dån av röster. Inlägg efter inlägg har fyllts på med olika berättelser om svåra erfarenheter. Det handlar om sexuella övergrepp. På lajv eller inom lajvkretsar. Över tusen inlägg med berättelser, tankar, förslag och inte minst stöttning.

Det är många gärningsmän; i trådarna beskrivs nästan enbart övergrepp utförda av män på kvinnor, och många utsatta. Det handlar om sexuella trakasserier och ofredanden, tafsanden, övergrepp och våldtäkter på sovande eller berusade deltagare, grova våldtäkter med misshandelsinslag och till och med mordförsök.  En del har anmälts, men väldigt många händelser har inte nått ut till polisens eller ens lajvarrangörens öron. Förrän nu.

”Jag var så gott som totalt utslagen och kunde inte göra särskilt mycket alls för att stoppa då jag knappt fattade vad som hände. Han våldtog mig och på morgonen skämdes jag och bara gick ut från lägret, för det kändes som om det var mitt fel.” (anonym) 

 

I många fall handlar det om unga människor, 15-16-åringar som blir bjudna på alkohol och trakasserade av äldre pojkar/män och där det under natten går överstyr. I andra fall handlar det om ytterst planerade gärningar utförda under en längre tid.

 

”På lajven skulle jag alltid spela en undergiven roll, tjänare till gruppen, hans vänner. Jag kastades runt som en handväska. Men jag kände mig så värdelös så jag skulle ju vara glad att jag fick uppmärksamhet. Sen började det bli värre, det psykiska övergick till fysiska övergrepp…” (anonym) 

 

Många frågar sig hur detta kan ske. Borde inte lajven vara en trygg arena med många ögon och öron som lätt skulle kunna reagera om något inte verkar stå rätt till?

Förmodligen sker det därför att omgivningen låter det ske. Dels för att lajvare inte på något sätt skiljer sig från andra människor i samhället och dels för att inramningen i många lajv faktiskt gör sexuella trakasserier mer accepterade. Inom sociologin kallas det ”habitus”, d.v.s. en serie koder som ligger till grund för en persons beteende. Många lajv, särskilt inom fantasygenren, är stereotypa. Könsrollerna är tydliga och kodade med olika beteenden.

Manliga spelare väljer oftare en krigarkaraktär med en machoattityd, en acceptans för att sexualisera kvinnor och att handgripligen ta för sig av det man vill ha. Detta beteende skulle knappast vara gångbart i ute i det vanliga samhället, men på många arrangemang är det ett förekommande beteende.
På samma sätt kodas kvinnokaraktärer som underordnade, serviceinriktade, mjuka, horor-madonnor eller värnlösa. Inom den kontexten kan det upplevas helt rimligt att en manlig spelare blir upprörd över att det plötsligt införs regler mot att gestalta våldtäkt, då personen hade tänkt sig att spela aktiv våldtäktsman på lajvet. Genom att kvinnliga karaktärer kodas som underordnade så förstärks de mer dominanta uttrycken hos de manliga.

”Jag var 13 år gammal och skulle åka på mitt allra första lajv med en kompis. Ingen av oss hade någon erfarenhet tidigare och vi kände ingen förutom varandra. Lajvet börjar och det går hyfsat bra fram tills andra dagen då vi får en lapp. På lappen står det att de två äldre männen i tältet mittemot oss vill träffa oss för att de vill hitta varsin fru. Detta var något jag tyckte var sjukt obehagligt och det slutade med att jag gömde mig i skogen de resterande dagarna” (anonym)

 

En annan bidragande orsak är att den utsatta i flera berättelser har hamnat utanför sin grupp och i en ny situation där hon inte känner de omgivande spelarna så väl. Hennes trygghetsnät har försvunnit.

”Märk väl att jag inte kände EN ENDA person i Sverok då. Jag hade åkt helt ensam från min egen förening och hade aldrig träffat någon, så jag hade inte en enda person på plats att prata med eller söka stöd hos.” (anonym)

 

Det förekommer berättelser där spelare hamnat vilse mitt i natten och där de erbjudits sovplats i utbyte mot sexuella tjänster eller att de vaknat upp med en okänd persons händer på kroppen. På grund av få kontakter i det nya sällskapet hamnar den utsatta automatiskt i en beroendesituation till förövaren och hennes handlingsutrymme minskar.

”Plötsligt märker jag hur någon lägger sig nära mig och börjar pilla på mig på och så småningom under kläderna. Jag var i det läget helt borta men märker att det var killen sedan innan och då tycker jag inte att jag kan säga nej, för han trodde kanske att jag ville. Så han fick hålla på och jag ville mest somna så att jag slapp uppleva det. Vi pratade aldrig mer och jag berättade aldrig för någon.”(anonym) 

 

I många av fallen har personerna av skam eller rädsla för repressalier inte vågat nämna händelsen för någon. I de allra flesta fallen har också förövaren ett större socialt kapital än den utsatta. Det kan vara en mycket äldre och erfarnare person, en arrangör eller en person med många kontakter inom lajvvärlden, som någon skrev: ”en person man kunde lita på”. Om den som varit utsatt för gärningen skulle polisanmäla eller blanda in en arrangör så finns det nästan alltid en berättigad rädsla att hon, genom att medverkat i att sänka gärningsmännens makt och position, också indirekt medverkat till att deras vänner, nätverk och lajvarrangemanget i stort besudlas. Denna starka gruppmekanism bidrar ofta till att många initialt sluter upp bakom gärningsmännen och i stället vänder sig emot offret. Det kan förekomma anklagelser om att hon själv kan ha försatt sig i situationen, ha varit slampig, full, utmanande och ”fördärvat” gärningsmännen. Detta har vi sett otaliga exempel på. Bjästafallet i Sverige och våldtäkten i Steubenville, U.S.A,  bara för att lyfta fram några kända exempel utanför lajvvärlden.

 

”Jag vandrade iskall hemåt och frös. Det var mörkt och jag såg inte ens stigen. Höll på att slå ihjäl mig. Jag försökte bara komma hem så jag kunde få sova. Jag ville bara glömma. Den här killen var kompis med arrangörerna, mina vänner alla. Ingen skulle tro mig och det var därför jag bara höll tyst.”

(anonym)

 

Detta pågående samtal har under en kort tid redan lett till praktiska åtgärder: Flera arrangörer har vidtalat åtgärder mot utpekade personer, förslag på preventiva åtgärder som exempelvis trygghetsvärdar på lajv och säkra sovplatser har kommit upp på dagordningen. Och det pratas och bearbetas. Personer som tidigare under flera år inte har vågat åka på lajv av rädsla har nu kunnat anmäla sig igen och många lajvarrangörer arbetar hårt för att lajv inte ska kunna vara en laglös frizon för gärningsmän att gömma sig inom.

Arbetet kan leda till att personer blir utpekade och uthängda samt får repressalier i form av avstängning från lajv och andra sociala sammanhang. Rättfärdigt eller orättfärdigt är naturligtvis en bedömningsfråga. Det finns också en stor risk att de personer som nu vågat öppna sig kan bli uthängda och ifrågasatta.

”Jag blir iskall inombords när jag inser att jag förmodligen känner flera stycken av de killar som beskrivits här. Personer jag har lajvat med, haft trevligt med och kanske haft turen att inte hamnat ensam med” (anonym)

 

Men det kan också leda till att många lajvare härefter får en betydligt tryggare spelupplevelse med ökad handlingsfrihet.  Att toleransen för denna typ av gärningar minskar i takt med synliggörandet. Det som möjligtvis skulle accepterats i det tysta tidigare kan nu lyftas till ytan och ifrågasättas. Arrangörer och spelare utvecklar nya metoder för ett tryggare spel åt alla och att allt fler kvinnor vågar ta plats och välja bland en större bredd av karaktärer.

Diskussionen har också börjat föras i andra öppna lajvkanaler och fler spelare har efterlyst även manliga deltagare i denna diskussion. Dels för att företeelsen inte handlar specifikt om kvinnors upplevelser. Det finns inte bara manliga gärningsmän. Det finns också manliga offer, som kanske riskerar att osynliggöras och stigmatiseras. Men också för att många män vill ta i frågan och stödja på olika sätt.  Frågan är dock om detta massiva erfarenhetsutbyte hade ägt rum överhuvudtaget om forumet hade varit öppet för alla. De flesta medlemmar i Facebookgruppen skulle nog stämma in i ett rungande ”nej” på den frågan, då det är nödvändigt med en fredad zon för de som varit utsatta, för att de överhuvudtaget ska våga berätta.

Flödena fortsätter fyllas, vi fortsätter prata och upptäcker kopplingar. En person som tidigare känt sig förtvivlat ensam om sin upplevelse upptäcker både till sitt hopp och sin fasa att det finns många andra därute som upplevt liknande saker. Det ger styrka och inger mod. Rösterna är kraftfulla och kommer säkerligen inte att tystna på mycket länge.

 

[divider]Om du vill snöa in mer på habitus, socialt kapital och maktstrukturer, läs exempelvis: [/divider]

• Donald Broady , Sociologi och epistemologi : om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin. Stockholm: HLS förlag
• Nobert Elias: What is Sociology New York, Columbia University Press: 1978
• Norbert Elias: Established and outsiders, University college Dublin press: 2009
• Foucault, Michel, Power/Knowledge- selected interviews and other writings 1972-1977, Harvester Wheatsheaf, G.B./Heartfordshire: 1980

 

Illustration: Mckenna71