För några år sedan så var det några som drog i gång ett nytt koncept i Sverige, brevlajv.  Då spelade vi 1700-tals adel i ett fiktivt Frankrike. Något senare så drogs det i gång ett nytt, nu under namnet Post Restante. Detta är i det viktorianska Storbritannien, dock med en steampunk och skräckromantisk twist. Dessutom har stora händelser förändrat världen, mord på kungafamiljen, stora explosioner i London och varulvar. Och nu i sommar spelar vi folk som rest över havet till den nya världen i Amerika.

Så hur fungerar ett brevlajv? Ungefär som det låter. En roll skapas (eller flera roller om spelaren vill spela mer än en person) och personen skapar sedan kontakter med andra över forum och internet. På de här kanalerna går det även att spela fysiska möten och sprida rykten.

Efter det så skriver spelarna fysiska brev till varandra. Det är olika hur mycket  energi folk lägger bakom. Trots allt är innehållet och att hålla ett fysiskt brev i handen det viktigaste. De flesta har dock en bläckpenna med stålstift, bläck i olika färger och tjusiga vikningar på sina brevpapper.  Det lackas med sigill anpassade efter rollen och det kan bli en del när någon som  jag har flera roller på gång samtidigt.

Till skillnad från de flesta lajv så är spelaren inte begränsad av hur personen ser ut rent fysiskt. Det enda som hindrar är ens fantasi. Jag som är en kort tjej på 27, kan spela yngling, gammal kvinna, äventyrare och mästare i sådant jag absolut inte kan i verkligheten.

Likheter finns med andra typer av rollgestaltande över text, som PBM (Play By Mail), PBEM (Play By Email) och PBW (Play By Web) exempelvis Syskonskapet. Varför kallas då brevlajv för just lajv och inte rollspel? Skillnaden är att den fysiska handlingen att skriva brevet blir ett lajvmoment. Ett skrivande som görs i roll, i sin karaktärs sinnesstämning. Skillnaden är dock hårfin.

De problem som finns med den här typen av lajv är inte allt för många, men de finns. Brev kan komma bort på posten. Det tar mer tid än du tror – speciellt när rollpersonen har många kontakter. Dessutom kostar det en del att skicka brev i Sverige. Det kan också bli lite olika frågor i hur historiskt korrekt spelaren ska vara. En hel del med den viktorianska tiden är inte så rolig, speciellt inte för kvinnor. Så var ska gränsen dras?

Detta är dock småsaker mot den fantastiska känsla det är att sprätta upp ett fysiskt brev. Känna spänningen i vad det ska stå, om det är ett kärleksbrev eller ett dåligt besked eller för den delen bara vardagskildringar så är det lika spännande varje gång. Dessutom är det inte fel att det dimper ner annat än räkningar och reklam i brevinkastet.

Jag hoppas att få se fler brevlajv i framtiden, kanske inte bara i dåtid, jag önskar ett postapokalyptiskt brevlajv, kanske i Mutant UA världen, eller bara överlag en sönderfallen värld. världar som inte är så fast i det elektroniska som vi är.

Om även ni är sugna på brevlajv, så är det en sommarspecial på gång nu. Annars så fortsätter äventyret i höst. Här är hemsidan.

  • Fredrik Ernstson

    MUA-brevlajv! Jag är på!